Vid årets sista SSPD-möte i Stockholm berättade Arne O. Olsson om svenska försändelser till utlandet som lösenbelagts, från 1870-talet fram till 1940-talet. Vi fick se ofrankerade eller underfrankerade brev, brevkort och trycksaker från Sverige till andra länder som mottagarna hade fått lösa ut. Lösenförsändelser är ofta dekorativa, med lösenstämplar, anteckningar och ibland lösenfrimärken. Dessutom krävs kunskap om portosatser och lösenregler för att förklara olika lösenbelopp. Ett stort tack till Arne för en trevlig och lärorik presentation!

Avslutningsvis önskade SSPD:s ordförande Gunnar Lithén medlemmar och samlarvänner en GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR. Väl mött igen vårsäsongen 2025!

På vårt novembermöte i Stockholm berättade Leif Bergman om Stockholms Stadspost. Företaget startade i december 1887 och konkurrerade med Postverket om lokalpost i Stockholm. Brev och brevkort befordrades för 4 öre, vilket var 1 öre mindre än Postverkets taxa. Stockholms Stadspost var ett av flera privata lokalpostföretag som var verksamma i slutet av 1880-talet. Men i oktober 1889 fick Postverket monopol på befordran av slutna brev och brevkort i Sverige. Då upphörde också AB Stockholms Stadsposts verksamhet. Leif visade en mängd intressanta och ovanliga försändelser, dokument och annat material om stadsposten. Titta gärna på hans utställningssamling om Lokalpost och annan alternativ postbefordran, där ram 2 handlar om Stockholms Stadspost!

Vid höstens första möte på ABF-huset i Stockholm berättade Giselher Naglitsch om lösbrev och lösväskor, och visade en mängd intressanta exempel från sin posthistoriska samling. Lösbrev hämtades upp eller delades ut (eller både och) av postiljon på vägen mellan två postanstalter och befordrades därför inte i den vanliga låsta postväskan. Lösbrev nämns redan i Post-Bådhen från 1636, som var startpunkten för det svenska postverket. Så småningom kom också regler för separata postväskor, så kallade lösväskor, för leverans av post till adressater på landsbygden. Post som gått med sådana lösväskor kan ibland identifieras genom ”dubbla” adresser, både den aktuella postanstalten och den slutliga adressorten.

Brevet från Stockholm adresserat till Tibble postgård är ett mycket tidigt lösbrev, med en stämpel som daterar brevet till perioden 1752–1770. Adresseringen Tibble postgård visar att det skulle lämnas av på den första postgården västerut från Stockholm. Tillägget ”och Aspvik” indikerar att avsändaren visste att adressaten hade en postväska från Stockholm.

SSPD höll sitt årsmöte på ABF-huset och via Skype den 17 april. Gunnar Lithén valdes till ordförande för ännu ett år, och även övriga styrelsen fick förnyat förtroende. Efter årsmötesförhandlingarna presenterade Tomas Karlsson det nyutkomna nummer 17 av sällskapets skrift Aktuellt om Posthistoria. Det innehåller sju spännande artiklar om posthistoria och, som Tomas uttryckte det, annan kommunikationshistoria:

– Patrik Larsson: ”Angelägne ordres och bref som eij kunna sändas med Posten, eller tåla drögzmåhl, beställes genom budkafla”. Befordran av brev med soldatpost vid regementena inom Skaraborgs län
– Matthias Hapke: Svensk post på näver eller trä
– Erik Hamberg: Om användningen av stämpeln ”Rekommenderas”
– Per-Edvin Persson: Den optiska telegrafen Grisslehamn – Signilskär – Eckerö 1796–1809
– Lars-Erik Torstensson: Förenade post- och järnvägsstationer
– Arne O. Olsson: Valörurklipp från helsaker använda som frimärken
– Fredrik Ydell: Vasadynastin – från Gustav till Kristina

Det nya numret är utsänt till sällskapets medlemmar. Det finns också till försäljning.

Post i krigstid var temat för SSPD:s marsmöte i Stockholm. Staffan Karlsson visade och berättade om ett antal militärpostala pärlor ur sin samling. Vi fick bland annat se interneringspost från olika platser i Sverige under första världskriget, fältpost, udda postvägar på grund av krigshändelser, och försändelser som i hemlighet censurerats i Sverige under andra världskriget. Vi fick också veta att avsändare och adressater är intressanta, att kladdiga försändelser med många stämplar kan vara spännande posthistoria, och att man inte ska sudda ut blyertsanteckningar på kuvert som varit föremål för postcensur!

År 1915 besköts den tyska minkryssaren Albatross av ryska krigsfartyg och sattes på grund utanför Gotland. De besättningsmän som överlevde internerades i Sverige, och kunde skicka portofri post till hemlandet. Kortet är sänt av en besättningsman, poststämplat i Fårösund och censurerat i Visby innan det sändes vidare till Tyskland. På utställningssajten Netex finns Staffan Karlssons samling Albatrossposten 1915–1918.

På vårt februarimöte i Stockholm fick vi höra ett försvarstal för modern posthistoria, när Lars Kenneth Dahlqvist höll föredrag på temat ”Modern posthistoria – avstämplingar från Postens stora förändringsresa under 2000-talet”. De närvarande på ABF-huset och på Skype fick många argument för att samla och dokumentera modern posthistoria: Mycket är okänt och outforskat, mycket är sällsynt men ändå ekonomiskt överkomligt, den moderna posthistorien ger perspektiv även på annan posthistoria, och dagens posthistoriker bör se till att dokumentera vad som händer i dag – inte minst för att mycket numera sker i den digitala världen och kan vara svårt att hitta information om på papper i framtiden. Lars Kenneth exemplifierade med sitt specialområde, normalstämpel 64, som infördes i en stor stämpelreform runt millennieskiftet. Förhoppningsvis fick åhörarna nya insikter och inspiration att dokumentera vår postala samtid!

Lars Kenneth Dahlqvists specialområde är den gummistämpel som stämpelsamlare kallar normalstämpel 64.

På årets första medlemsmöte i Stockholm berättade Sören Andersson om paketpost från USA till Sverige. Det amerikanska postverket använde inte paketadresskort på samma sätt som det svenska, utan den dokumentation som finns av paketporton är frankerade adresslappar och paketomslag. Vi fick ta del av ett mycket lärorikt föredrag om hur utrikes paketpost hanterades i USA och hur ankommande paket från USA hanterades i Sverige, illustrerat med en mängd sällsynta objekt.

Sören har ställt ut två olika enramsexponat om amerikansk paketpost till Sverige, som också finns tillgängliga på utställningssajten Netex – ett om paketposttaxor 1906–1961 och ett om paket sända med luftpost.

Under årets sista medlemsmöte i Stockholm hade vi besök från Finland. Per-Edvin Persson berättade om ”Postgång under krig och kolera mellan Finland, Åland och Sverige under 1800-talet”. Han inledde med en översikt över Ålands betydelse som postväg mellan Sverige och Finland, från 1600-talet till senare delen av 1800-talet då ångbåtstrafiken successivt tog över. Därefter berättade han om tre intressanta episoder som påverkat Åland och på olika sätt lämnat posthistoriska avtryck – Finska kriget 1808–1809 (som ledde till att Finland blev ett ryskt storfurstendöme), koleraepidemin 1831–1832 och Krimkriget i Östersjön 1854–1855.

Årets posthistoriska dag i Stockholm blev lyckad. Bergmansalen på Mäster Olofsgården var fullsatt och vi fick ta del av fyra uppskattade presentationer om olika aspekter av svensk posthistoria. Många hittade också nytt material till sina samlingar under den inledande köp-och-sälj-timmen. Ett stort tack till föredragshållare och övriga deltagare!

I ett trevligt föredrag berättade Robert Stolt om illustrerade försändelser. Detta kuvert, postgånget 1889, var startpunkten för hans samling på detta tema.