Vårens program

Nu finns vårens program tillgängligt. Första mötet är onsdagen den 17 januari 18:30. På programmet står paketförsändelser med knorr. Passa på att ta med och visa upp din bästa paketförsändelse!

Månadens brev – januari 2018

Runt sekelskiftet 1900 var nyårshelgen den stora ”posthelgen”, då mängder av nyårshälsningar skulle sorteras och delas ut. På de större postkontoren fick extrainkallad personal hjälpa till för att allt skulle hinnas med. Post kunde lämnas in i förväg för utdelning på nyårsdagen, och denna hantering satte ibland spår i form av stämplar.


Här visas två exempel på nyårshälsningar från årsskiftet 1897/98. Den ena är skickad från Lund, där stämpeln ”Utlemnas Nyårsdagen” tydligt visar vad som gällde. Den andra är skickad i Stockholm, där ”TUR X” i stämpeln anger extratur för utdelning av nyårspost.

SSPD önskar medlemmar och samlarvänner ett gott nytt år!

SSPD-möte 6 december

Decembermötet hölls tillsammans med Sveriges Militärpostsällskap och ägnades åt posthistoria från första världskriget. Vi inledde med en visning av Postmuseums mycket sevärda utställning Transit, som behandlar postutväxlingen via Karungi/Haparanda och Torneå. Som neutralt land blev Sverige transitland för väldiga mängder post som inte kunde passera krigförande länder och frontlinjer. Därefter visade Staffan Karlsson, Jan-Ove Brandt och Jan-Olov Edling postala objekt som passerat Tornedalen. Vi fick också se annan transitpost liksom post till och från olika krigsfångeläger.


Adresskort för assurerat paket som gått från Sverige via Karungi-Torneå till Ryssland 1915. Därefter retur och lösen.

Månadens brev – december 2017

Till julen 1904 distribuerades, för första gången, välgörenhetsmärken via posten i Sverige. I det cirkulär som meddelade detta finns några besynnerligheter.

  • Det finns en tecknad bild på ett välgörenhetsmärke. Det är ovanligt med bilder i cirkulär
  • Det görs tydligt att välgörenhetsmärken får stämplas, under förutsättning att posttjänstemannen hade tid med detta
  • Eftersom det var otillåtet att klistra något annat än frimärken på brevkort, så sägs uttryckligen att välgörenhetsmärken får användas på brevkort inrikes. Utrikes var det fortfarande inte tillåtet eftersom svenska posten inte ensidigt kunde ändra en regel som hade beslutats av UPU

Första dag som välgörenhetsmärken användes var 17 december. Redan i slutet av december meddelades att välgörenhetsmärken fick sättas på brevkort till Norge och Danmark. Det finns alltså ett fönster på knappt två veckor i december 1904 när man skulle kunna hitta brevkort till Norge eller Danmark med välgörenhetsmärke och lösen på grund av detta. Vad skulle passa bättre än att visa upp ett sådant som månadens brev i juletider?

Posthistoriska Dagen 2017

Lördagen den 25 november
Postmuseum, lokal ”Brevlådan” (Filmsalen)

Program
12.00: Välkomsthälsning av ordförande Staffan Karlsson som sedan presenterar föredragshållarna Per Gustavsson från Finland och Mats Ingers.
12.05: Per Gustavsson berättar om ”Första allmänna postvägen Stockholm-Riga”.
Första delen: avsnittet Stockholm-Narva 1638.
13.00: Andra delen: avsnittet Stockholm-Riga 1639.
13.45: Kaffepaus.
14.15: Mats Ingers håller föredrag om ”1862 års lokalbrevbäringsreform och omorganisationen av ”brevbäreriet” i Stockholm”.
Ca 15.15: Byte och försäljning av postala objekt.
16.00: Postmuseum stänger.
16.30: Middag för SSPD:s medlemmar med anhöriga och inbjudna gäster på restaurang Treskillingen i Postmuseum. Anmälan till middagen senast måndagen den 19 november till klubbmästaren, enligt information via e-post och medlemsblad.

Programmet fram till kl. 16.00 är öppet för alla intresserade. Mycket välkomna!


Frimurare tycks ha satt sina spår även i posthistorien! Mats Ingers berättar vidare om detta i sitt föredrag om Lokalpostkontoret / Brevbärarexpeditionen i Stockholm under åren kring 1860.

Månadens brev – november 2017

MEDDELANDE Lösenbelagd försändelse, är en avi som posten använde för att effektivisera hanteringen av försändelser som hade frankerats med för lite porto. Samtidigt kan man ju anse att hanteringen även förenklade för mottagaren. Mottagaren fick sitt brev utan fördröjning och betalade lösenbeloppet efter mottagandet av sin försändelse genom att frankera avin med lösenbeloppet och sända in det till angivet postkontor.

Men vad gör man om det saknas frimärken för 10 öre? Man tejpar på en svensk tio öring!

SSPD-möte 18 oktober

Temat för SSPD:s oktobermöte var Lennart Ivarssons utställningssamling ”Svensk postal dokumentation 1595-1855”. Samlingen säljs på Göta Frimärkens auktion i november och eftermiddagen började med en auktionsvisning. Därefter blev det bildvisning och föredrag av Richard Bodin om några av Lennarts posthistoriska pärlor. Vi fick bland annat se tidiga kurirbrev, olika stämpeltyper, postala blanketter och dokumentation av olika former av posthantering.


Karterat brev sänt med allmänna posten från Göteborg till Stockholm år 1636 – det svenska postverkets födelseår!

Månadens brev – oktober 2017

Ett brev till ”Gullgumman” Åsa Moberg sänt från Stockholm den 9 november 1981. Transitstämplat på baksidan Falun 10 november 1981. ”Gullgumman” Åsa Moberg var ju känd eller kanske i vissa kretsar ökänd journalist, författare och översättare. Hon är väl mest känd för sitt engagemang och arbete för Folkkampanjen mot kärnkraft. Under 1970- och 1980-talen var Moberg en känd vänsterprofil, men framhöll inför valet 2006 att hon skulle rösta borgligt, främst på grund av åldringsvården.

Brevet var inte frankerat med något frimärke, utan den okände avsändaren, har ritat en kvadrat med tänder. I kvadraten står ”Porto betalt” och under det ritade märket står ”av Gud”. Brevet blev lösenbelagt eftersom brevet saknade frankering. Brevet var adresserad till: ”Nord-väst Dalarna”. Avsändaren visste uppenbarligen inte var Åsa Moberg bodde. Någon inom Posten har skrivit 782 00 Malung? på kuvertet, denna anteckning blev överstruken och med samma stil skrevs 780 64 Lima. Jag tror att när brevet nådde postkontoret i Falun, försökte någon där finna ut var Åsa Moberg bodde, chansade direkt med Malung men ändrade sig därefter till Lima. På postkontoret i Lima klistrade man avin MEDDELANDE Lösenbelagd försändelse Bl. 2102.08 (feb 76) på brevet och delade därefter ut brevet. Normalt skulle mottagaren betala det angivna lösenbeloppet genom att förse avin med frimärken motsvarande lösenbeloppet.

Avin saknar frankering. Kanske var brevet från någon som ogillade Åsa Mobergs anti-kärnkraftsengagemang? Så varför skulle Åsa Moberg betala lösen på ett brev hon inte önskade. Det kan förstås finnas fler förklaringar.

Men lite intressant är det ju med brev som detta.

SSPD-möte 20 september

Stämpelpapper och stämpelmärken var temat för höstens första möte på Postmuseum. Lars Liwendahl gav en mycket kunnig och intresseväckande exposé, som började med en kungörelse från år 1660 om införande av stämpelpapper och slutade när användningen av stämpelmärken upphörde, år 1992. Stämpelpapper och -märken användes för att betala olika administrativa avgifter och finns i en mängd olika valörer och utföranden. I Sverige är de ganska okända bland filatelister och posthistoriker, men i många andra länder är det ett populärt samlingsområde. Lars drog flera spännande paralleller mellan stämpelpapper / stämpelmärken och helsaker / frimärken. Han påpekade också att det är ett område där mycket är sällsynt och mycket är outforskat.


Ett vackert och mycket sällsynt stämpelmärke i valören 2 riksdaler från 1845. Några fler smakprov ur Lars Liwendahls samling finns här.