Ett brev som kräver analys. WÄDDÖ 17/6 1893, på baksidan en transitstämpel STOCKHOLM 18/6. Lång adress till: Sjömannen A E Andersson, Svenska Skeppet Jersö Kapten J Johansson Svenska Konsulatet Bremen Tyskland. På baksidan hittar vi en Ankomststämpel BREMEN 20/6 och en oval stämpel: D. Oltman Schiffsmakler Brake U/W & Bremen, samt en finstilt notering: Nicht mit dem Schiff angekommen. Skeppets namn är understruket med postens rödkrita. Nu sänds brevet Retur Hamburg. Men inte heller där hittas adressaten, varför brevet får en blåkritanotering zurück och Wäddö Schweden. Man kan ju undra vart sjöman Andersson tog vägen?

Social filateli – Mail-art – Jail-art. Detta brev kan platsa i flera samlingsområden. Det är sänt från en fängelsekund till en kompis på en annan anstalt. Poststämplat SÖDERTÄLJE 17.2.1976 ger viss vägledning. På baksidan har avsändaren angivit sin adress, Avs Stillot och beskrivit sin situation i text och bild. Adressaten var lyckligare lottad, frigiven. Därför blev det en eftersändning.

Efter publicering har det inkommit en kommentar från Sören Andersson: Den adress brevet är eftersänt till – box 100, Kvicksund – är Hällbyanstaltens adress så han har inte blivit frigiven utan snarare tvärt om då Hällbyanstalten har en striktare säkerhetsklass än Mariefredsanstalten.

Inför sommarens fotbolls-VM i Ryssland kan det vara på sin plats med lite ”social filateli”. Inom den sociala filatelin är det historiska händelser och förhållanden som gör breven intressanta. Det kan exempelvis handla om historiskt intressanta avsändare eller mottagare.

Månadens brev – ett privat tillverkat kortbrev med 20 öres utrikesporto – är skickat från Köping till Haag i Holland år 1910. Adressaten är Footballplayer Mr. Charles Gustafsson Esq., i Sverige känd som Kalle ”Köping” Gustafsson. Ett par år tidigare, 1908, ingick han i det landslag som spelade Sveriges första landskamp i fotboll. Matchen spelades i Göteborg och Norge stod för motståndet. Sverige vann med 11-3 och ”Köping” skrev in sig i historieböckerna genom att göra det första svenska målet! Snart väntar nya matcher och förhoppningsvis fler svenska mål…

Ett brevkort skickat från Durban i Natal, Sydafrika, till Sverige 1906 kanske inte är så spännande? Fem stycken blir mycket roligare – om man vänder upp bildsidan och lägger korten i rätt ordning. Hoppas att fröken Ester Johansson i Göteborg uppskattade hälsningen!

1971 var det poststrejk i Storbritannien. Månadens brev är skickat under strejken med kurir från avsändaren i England till Immingham vid Engelska ostkusten för vidare befordran med TorLine till Göteborg. I Göteborg har brevet frankerats och skickats som inrikes post i Sverige. Enligt uppgift så har avsändaren kunnat utnyttja en kurir som SAAB använde sig av under strejken. Avsändare var adressatens engelska dotterbolag.

Tyvärr så saknas postala stämplar eller anteckningar som stödjer berättelsen, men det ligger å andra sidan i sakens natur eftersom posten strejkade!

Att hålla ordning på ortnamn i främmande länder kan vara svårt. Månadens brev är skickat från Tunisien till Borohus AB i Landsbro i Småland. Avsändaren har dock missuppfattat adressen lite och adresserat brevet till det betydligt mera kända Landskrona. Posten i Landskrona har rättat adressen och skickat brevet vidare till Landsbro. Hade PostNord tagit ett sådant initiativ idag?

En annan fundering är varför Tunisien gav ut ett frimärke med Dag Hammarskjölds porträtt? Hammarskjöld hade ingen nära anknytning till landet, men å andra sidan var han en ikon i hela det postkoloniala Afrika.

Vad passar bättre denna månad än ett brev med olympisk anknytning? Brevet är skickat från USA till Sverige, frankerat med ett frimärke som föreställer en höjdhoppare och har texten ”Olympics 1980”. Postverket hann ge ut en serie frimärken med OS-motiv innan det bestämdes att USA skulle bojkotta 1980 års sommar-OS i Moskva. När bojkottbeslutet kom drog man först in frimärkena, vilket ledde till ett stort intresse från frimärkssamlare för de märken som redan hunnit säljas. Efter en tid bestämde man sig för att återuppta försäljningen.

Runt sekelskiftet 1900 var nyårshelgen den stora ”posthelgen”, då mängder av nyårshälsningar skulle sorteras och delas ut. På de större postkontoren fick extrainkallad personal hjälpa till för att allt skulle hinnas med. Post kunde lämnas in i förväg för utdelning på nyårsdagen, och denna hantering satte ibland spår i form av stämplar.

Här visas två exempel på nyårshälsningar från årsskiftet 1897/98. Den ena är skickad från Lund, där stämpeln ”Utlemnas Nyårsdagen” tydligt visar vad som gällde. Den andra är skickad i Stockholm, där ”TUR X” i stämpeln anger extratur för utdelning av nyårspost.

SSPD önskar medlemmar och samlarvänner ett gott nytt år!

Till julen 1904 distribuerades, för första gången, välgörenhetsmärken via posten i Sverige. I det cirkulär som meddelade detta finns några besynnerligheter.

• Det finns en tecknad bild på ett välgörenhetsmärke. Det är ovanligt med bilder i cirkulär
• Det görs tydligt att välgörenhetsmärken får stämplas, under förutsättning att posttjänstemannen hade tid med detta
• Eftersom det var otillåtet att klistra något annat än frimärken på brevkort, så sägs uttryckligen att välgörenhetsmärken får användas på brevkort inrikes. Utrikes var det fortfarande inte tillåtet eftersom svenska posten inte ensidigt kunde ändra en regel som hade beslutats av UPU

Första dag som välgörenhetsmärken användes var 17 december. Redan i slutet av december meddelades att välgörenhetsmärken fick sättas på brevkort till Norge och Danmark. Det finns alltså ett fönster på knappt två veckor i december 1904 när man skulle kunna hitta brevkort till Norge eller Danmark med välgörenhetsmärke och lösen på grund av detta. Vad skulle passa bättre än att visa upp ett sådant som månadens brev i juletider?

MEDDELANDE Lösenbelagd försändelse, är en avi som posten använde för att effektivisera hanteringen av försändelser som hade frankerats med för lite porto. Samtidigt kan man ju anse att hanteringen även förenklade för mottagaren. Mottagaren fick sitt brev utan fördröjning och betalade lösenbeloppet efter mottagandet av sin försändelse genom att frankera avin med lösenbeloppet och sända in det till angivet postkontor.

Men vad gör man om det saknas frimärken för 10 öre? Man tejpar på en svensk tio öring!