Temat för februarimötet på Postmuseum var felfrankerade försändelser. Flera medlemmar hade tagit med exempel att visa upp, diskutera och i bästa fall förklara. Vi fick bland annat se svårbegripliga ofrankerade och lösenbelagda försändelser, brevkort som frankerats med brevporto, brev som blivit felfrankerade på grund av ändrade postvägar under andra världskriget och frankostämplar från företag med porton som inte stämde med ordinarie portotabeller på grund av mängdrabatter.

Rekommenderat expressbrev som sänts ofrankerat till Danmark. Det är oklart om brevet blivit eftertaxerat, lösenbelagt, eller ingetdera.

Årets mötesprogram på Postmuseum inleddes med föredrag och bildvisning av Anders Fridell. Temat var svenska lösenstämplar med tonvikt på stämpar av typen ”Lösen … öre”, som infördes år 1892 efter att lösenfrimärkena avskaffats. Vi fick se en mängd sällsynta stämpelavtryck och mycket intressant lösenpost. Som ”bonusmaterial” visade Anders också några andra posthistoriska ovanligheter.

Underfrankerat brev från Storbritannien med två olika svenska lösenstämplar.

Årets sista möte på Postmuseum var ett samarrangemang med Sveriges Militärpostsällskap (SMPS). Richard Bodin, som för dagen representerade militärpostsällskapet, talade om post från Karl XII:s krig i början av 1700-talet. Ett spännande föredrag som blandade postal och militär historia. Därefter berättade Giselher Naglitsch, SSPD, om Karl XII:s postreformer på hemmaplan. Det handlade bland annat om höjda posttaxor och om 1718 års mindre lyckade reform.

Avslutningsvis önskade SSPD:s ordförande Staffan Karlsson medlemmar och samlarvänner en God Jul och ett Gott Nytt År!

Kurirbrev från generalmajor Georg Johan Maydell till fältmarskalk Erik Dahlberg i Riga, daterat 10 maj 1700. Svenska Livland hade anfallits av saxiska trupper. Riga var under belägring och Maydell ledde en svensk armé som försökte undsätta staden. Från Richard Bodins presentation.

Östhammars posthistoria var ämnet för vårt oktobermöte på Postmuseum. Bo Eriksson visade och berättade om sitt exponat ”Posthistoria från Östhammars kommun 1736-1952”, som han efter över 30 års samlande visade upp för första gången på utställningen Ienecopia tidigare i år. Tonvikten låg på stämplar – från fasta postanstalter, lantbrevbäring, järnvägspost och ångbåtslinjer. Vi fick se en mängd vackra och sällsynta stämplar, och inte minst många fina försändelser – ibland med innehåll eller bakgrundshistorier med lokal anknytning.

Hela Bo Erikssons fina exponat finns att se på utställningssajten Netex.

Vid höstens första möte på Postmuseum berättade Giselher Naglitsch om ”postfilateli” från perioden 1975-2000. Utgångspunkten var de postkassamaskiner (PKM) som började tas i bruk år 1975. Många posttjänster kunde då kvitteras i PKM istället för med frimärken – därav beteckningen postfilateli.

Giselher gick igenom olika tjänster som kvitterades i postkassamaskiner, och hur dessa kan dokumenteras i en posthistorisk samling. Förutom de gula PKM-kvittona kan man finna olika postala dokument med PKM-kvitteringar. PKM-koden innehåller ett nummer för det postkontor där maskinen användes, så PKM-kvittenser går även att använda i hembygdssamlingar.

Adresskort för inrikes ilpaket. Portot är delvis betalt med frimärken, delvis kvitterat i postkassamaskin (lodrätt till höger på adresskortet). Från Giselhers utställningssamling, som finns att se på Netex.se.

SSPD höll sitt årsmöte på Postmuseum den 10 april 2019. Staffan Karlsson omvaldes till ordförande för ännu ett år.

Vid årsmötet delade sällskapets sekreterare, Giselher Naglitsch, ut en skrift med titeln Rydboholms postväska till alla närvarande. Skriften är en ”handout” inför utställningen Stockholmia 2019, där postväskan ställs ut tillsammans med Gustaf Douglas samling av klassisk svensk filateli. Giselher har författat skriften, som sätter in postväskan i sitt historiska och postala sammanhang.

Som avslutning höll Arne O. Olsson ett föredrag om 24 öre lösen. Detta udda lösenbelopp är vanligt på försändelser från utlandet till Sverige i början av 1900-talet, och efter att ha lyssnat på Arnes föredrag vet vi varför.

Brevet från Nya Zeeland till Sverige år 1913 är frankerat med inrikes brevporto (1 penny) istället för utrikes brevporto (2½ pence). En lösenstämpel från Nya Zeeland anger ett lösenbelopp motsvarande 30 franska centimes (dubbelt felande porto). I Sverige motsvarade detta 24 öre.