Vår inbokade föredragshållare i Stockholm den 18 februari har tyvärr fått förhinder. Leif Bergman ersätter, och ger en presentation på temat Saltsjöbanan – järnväg och post. Väl mött i ABF-huset och på Teams!

Årets första möte i Stockholm var välbesökt i lokalen och på nätet. Ingen behövde bli besviken på den myckenhet av postala juveler som dagens föreläsare Mats Bergwall så kunnigt serverade under temat Utrikes postförskott och postanvisningar från bandmärkesperioden. Mats inledde med en historisk överblick över postens betalningsförmedling från senare delen av 1800-talet, innan bandmärkena, och antydde effekten av postgirots inrättande år 1925 och dess successiva övertagande av en del av ”marknaden”. Postförskott och postanvisningar innehåller en rad underrubriker och det finns flera betaltjänster att hålla reda på, som telegrampostanvisningar och olika former av inkassering. Korta taxeperioder och återkommande blankettförändringar, bl.a. till följd av beslut på UPU-kongresser, ger temat en bredd som är ogripbar att ta in under en enda föreläsning en kväll i januari. Åhörarna imponerades av den kavalkad av rariteter som perioden lämnat efter sig och som Mats har fått ihop under ett långt samlande.

Nu är även mötesprogrammet för SSPD Syd klart. Det blir fem möten i Lund som även går att delta i digitalt via Teams. I januari finns möjlighet att visa och diskutera eget material, därefter följer posthistoriska föredrag och presentationer av Rikard Azelius, Valter Skenhall, Sven-Börje Ewers och Mikael Carlsson. Läs mer på vår mötessida!
Vårens mötesprogram i Stockholm är klart. Vi ses på ABF-huset i lokal Ystad, två trappor upp. Det blir fyra möten med föredrag, som även sänds via Teams. Föredragshållare är Mats Bergwall, Karl-Åke Westerlund, Johan Månsson och Tomas Karlsson. Läs mer på vår mötessida!
På decembermötet i Stockholm fick vi ta del av två presentationer. Giselher Naglitsch inledde med att berätta om sin upptäckt att Postverket på 1870-talet gick ut med en uppmaning till allmänheten att skriva ut i vilket län adressorten låg när de sände post till mindre postanstalter. Syftet var att underlätta postsorteringen. Giselher visade exempel på sådana försändelser ur sin samling. Vi kunde konstatera att adressering till län (och ibland landskap) förekom ganska långt fram i tiden. Ett mindre exponat på detta tema finns också att se på Netex.

Därefter berättade Leif Bergman om några trevliga fynd från 1924 års världspostkongress, som hölls i Stockholm. Leif hade bland annat kommit över en privat inbunden bok som tillhört Paul Heurgren. Heurgren var posttjänsteman och posthistoriker. Han deltog vid kongressen och blev några år senare chef för Postmuseum. Boken innehåller diverse minnen från kongressen i form av inbjudningar till olika evenemang, middagsmenyer och liknande. Ett trevligt antikvariatfynd som åtskilliga deltagare på vårt möte gärna hade velat hitta!

Nu är programmet klart för 2026 års posthistoriska vårträff i Göteborg, som går av stapeln lördagen den 28 mars på Allégården. Dagen inleds med visning inför Göta Frimärkens posthistoriska auktion. Sedan följer föredrag av Mikael Carlsson, Tomas Karlsson, Kjell Nilson och Fredrik Ydell. Dessutom kommer SSPD, Göta Frimärken, Nordisk Filateli, Sveriges Filatelistförbund och Frimärks-Netto att ha posthistorisk litteratur till försäljning. Fri entré, alla är välkomna!

I ett av föredragen kommer Mikael Carlsson att berätta om posthistoriskt intressanta försändelser ur Lennart Järnums utställningssamling, bland annat det kända brevet till Finland med fem 4-skillingar ur Nordenskjöldskorrespondensen. Läs hela programmet här.
Vid den posthistoriska dagen i Stockholm i november delade SSPD ut årets uppmuntringspris. Priset syftar till att uppmuntra posthistorisk forskning och dokumentation. Uppmuntringspriset kan bland annat gå till nya utställare eller posthistoriker som publicerat ny kunskap. I år har sällskapet funnit två välförtjänta pristagare.
Ulf Hålenius tilldelas priset för sina studier av anmälningsbyråer för svenska utlandsresenärer. Under decennierna kring sekelskiftet 1900 kunde svenska resenärer på vissa utländska orter registrera sig på så kallade anmälningsbyråer, som bland annat förmedlade resenärernas post. Ulf Hålenius har kartlagt sådana anmälningsbyråer med hjälp tidningsmaterial och post med anknytning till byråerna. Han har presenterat resultatet av sitt arbete i tidskriftsartiklar och i ett välgjort utställningsexponat. Ulf har upptäckt och utforskat ett nytt och spännande område inom svensk posthistoria.
Johan Månsson får uppmuntringspris för sitt utställningsexponat ”Posten på Mälaröarna”. Exponatet beskriver postanstalter, poststämplar och postgång inom nuvarande Ekerö kommun från slutet av 1700-talet och fram till nutid. Det startar år 1773 när det första postkontoret i Drottningholm öppnade och dokumenterar sedan utvecklingen av fasta postanstalter, lantbrevbäring och inte minst alla de ångbåtslinjer som förde post till och från öarna. Kartor, vykort, tidningsklipp och andra bilder kompletterar det filatelistiska materialet i Johans mycket trevliga och informationsrika utställningssamling.
Grattis, Ulf och Johan!

Årets posthistoriska dag på Postmuseum i Stockholm var lyckad och mycket välbesökt. Efter en utmärkt visning av utställningen ”Post” av Julia Gunnarsdottir fick vi ta del av tre spännande och lärorika posthistoriska föredrag av Ulf Hålenius, Daniel Wallman och Lars Ekberg. Dagen avslutades med traditionsenlig middag på restaurang S:ta Clara. Ett stort tack till alla medverkande!

Vid vårt oktobermöte på ABF-huset berättade Göran Heijtz om De äldsta svenska vykorten och deras postala historia. De första brevkorten infördes i Österrike 1869 och svenska postverket följde efter 1872. Från 1877 tilläts även privattillverkade brevkort och snart började man trycka illustrationer på korten. Mot slutet av 1880-talet fick reklamkort och gratulationskort sällskap av topografiska kort med olika stadsvyer. Vykortens publika genombrott i Sverige blev Stockholmsutställningen 1897, då vykort för första gången såldes i stor skala till allmänheten, och under 1900-talets första år blev vykorten omåttligt populära. Vykortens utformning var också föremål för olika postala regler, som kunde resultera i intressanta lösenobjekt när tillverkare och avsändare bröt mot dem. Vi tackar Göran för ett lärorikt föredrag med många intressanta och ovanliga vykort!

Vykortet från Uddevalla, postgånget år 1889, är Sveriges äldsta kända vykort med en fotografisk bild. Göran har även skrivit en läsvärd artikel om de tidiga svenska vykorten i Postryttaren år 2023.
På kvällens möte berättade Arne O. Olsson om inrikes assurerade försändelser från 1855 och framåt. Första objektet var ett skillingbrev från 1855 följt av ett mycket snyggt vapenbrev från 1871. Föredraget fortsatte med ringtyp och några exempel på den mycket dekorativa WÄRDE-stämpeln som infördes 1873. Från medaljongperioden fick vi ett exempel på när stämpeln ersatts av V-etiketten som införts i analogi med R-etiketten för rekommenderade brev.
En tilläggstjänst till assurans var uppräkning. Det innebar att posttjänstemannen kontrollerade – räknade upp – innehållet i brevet så att avsändaren fick ett kvitto på innehållets värde. Avgiften för uppräkning var 10 öre.
Föredraget avslutades med en provisorisk handskriven V-etikett. Sådana är ovanliga och när de förekommer så är det från små postanstalter som inte hade fått några tryckta etiketter.