Fråga & svar: Brevkort med lösen

Fråga

Varför blev detta brevkort till Tyskland lösenbelagt?

Svar

Svaret på frågan finns i postens cirkulär nr XXVIII från 1901. Där påpekas att utrikes brevkort till andra länder än Norge och Danmark ska har texten Carte postale, alltså ”brevkort” på franska. Detta var en skärpning då man tidigare tillåtit svensk eller fransk text på utrikes brevkort. Regeln i cirkuläret skulle tillämpas fr.o.m. den 1 augusti.

Posten på båten mellan Trelleborg och Sassnitz tycks ha tagit denna regeländring på största allvar och började belägga brevkort med enbart svensk text, som kortet ovan, med lösen. Snart kom dock negativa reaktioner från utländska postförvaltningar. Adressaterna blev sura över att behöva betala lösen och klagade! Svenska posten backade snart och redan i Cirkulärbihang A nr 40 från 29 augusti meddelandes att man återgick till tidigare regler.

Vill man läsa mer om denna korta och märkliga posthistoriska episod så rekommenderas artikeln ”Hur får ett brevkort se ut? Postala regler 1887-1907” i AoP nr 13.

Militärpostal Tidskrift – MPT 96

Militärpostal Tidskrift (MPT) nr 96 finns nu tillgänglig här. Formatet är PDF. För att få rimlig storlek på filerna är tidskriften uppdelad i en PDF-fil per artikel och upplösningen är 150 dpi, tillräckligt för att läsa men det kan blir lite grynigt vid utskrift. Trevlig läsning!

Posthistoriska dagen 2024

Årets posthistoriska dag i Stockholm har avhållits på Mäster Olofsgården i Gamla stan. Efter en stunds försäljning och social samvaro fick vi ta del av tre intressanta föredrag av Peter Wittsten, Lars Liwendahl och Staffan Smedberg. En traditionsenlig middag på restaurang S:ta Clara avslutade dagen. Stort tack till föredragshållarna och övriga deltagare för en lyckad dag!

SSPD-möte 18 september – Lösbrev och lösväskor

Vid höstens första möte på ABF-huset i Stockholm berättade Giselher Naglitsch om lösbrev och lösväskor, och visade en mängd intressanta exempel från sin posthistoriska samling. Lösbrev hämtades upp eller delades ut (eller både och) av postiljon på vägen mellan två postanstalter och befordrades därför inte i den vanliga låsta postväskan. Lösbrev nämns redan i Post-Bådhen från 1636, som var startpunkten för det svenska postverket. Så småningom kom också regler för separata postväskor, så kallade lösväskor, för leverans av post till adressater på landsbygden. Post som gått med sådana lösväskor kan ibland identifieras genom ”dubbla” adresser, både den aktuella postanstalten och den slutliga adressorten.

Brevet från Stockholm adresserat till Tibble postgård är ett mycket tidigt lösbrev, med en stämpel som daterar brevet till perioden 1752–1770. Adresseringen Tibble postgård visar att det skulle lämnas av på den första postgården västerut från Stockholm. Tillägget ”och Aspvik” indikerar att avsändaren visste att adressaten hade en postväska från Stockholm.

Värmländsk ångbåtspost på utställningen i Karlstad

Vid utställningen Karlstad 2024 kommer SSPD:s ordförande Gunnar Lithén att göra en presentation på temat värmländsk ångbåtspost. Den äger rum lördag 31 augusti kl. 11–12 på stora scenen (vid kortsidan av utställningshallen). Presentationen är ett samarrangemang av SSPD, Hembygdsfilatelisterna och Bältespännarna. Alla är välkomna!

Ångfartyget ”Selma Lagerlöf”, som trafikerade Frykensjöarna i början av 1900-talet, hade en postexpedition ombord – Ångbåts PXP No 49. På fartyget användes dessutom en daterad sidostämpel med fartygets namn, som är populär bland samlare.

Nytt projekt: Dirigeringsstämplar

Det är med stor glädje och stolthet som SSPD kan presentera ett nytt projekt: Dirigeringsstämplar. Information om projektet finns här på projektets hemsida. För den som söker en viss stämpel är det enklast att titta i innehållsförteckningen. En sammanställning av samtliga SSPD-projekt finns här.

En stor eloge till Gunnar Zetterman, Leif Ruud och Göran Heijtz för ett stycke posthistorisk forskning av hög klass.

Höstens möten i Stockholm

I höst har vi tre möten på ABF-huset i Stockholm, som även sänds via Skype. Det blir föredrag av Giselher Naglitsch, Leif Bergman och Arne O. Olsson. Dessutom anordnas Posthistoriska dagen på Mäster Olofsgården i Gamla stan, med efterföljande middag på restaurang S:ta Clara. Läs mer på vår mötessida!

Militärpostal Tidskrift – MPT 95

Det har kommit ett nytt nummer – nummer 95 – av Militärpostal Tidskrift (MPT). Här kan man bland annat läsa om falska stämplar från SAAR-bataljonen, felaktigt behandlade fältpostförsändelser och ISAF. Innehållsförteckningen och PDF-filer för nerladdning finns här.

Höstens möten i Lund

SSPD Syd har bokat in höstens möten i Lund. Det blir presentationer av Valter Skenhall och Fredrik Ydell, och därtill diskussioner om rekbrev och om posthistoriska objekt från utställningen Karlstad 2024. Valters och Fredriks presentationer sänds även via Skype, så att medlemmar runt om i landet kan ta del av dem. Programmet finns på SSPD Syds mötessida.

Årsmöte med presentation av Aktuellt om Posthistoria

SSPD höll sitt årsmöte på ABF-huset och via Skype den 17 april. Gunnar Lithén valdes till ordförande för ännu ett år, och även övriga styrelsen fick förnyat förtroende. Efter årsmötesförhandlingarna presenterade Tomas Karlsson det nyutkomna nummer 17 av sällskapets skrift Aktuellt om Posthistoria. Det innehåller sju spännande artiklar om posthistoria och, som Tomas uttryckte det, annan kommunikationshistoria:

– Patrik Larsson: ”Angelägne ordres och bref som eij kunna sändas med Posten, eller tåla drögzmåhl, beställes genom budkafla”. Befordran av brev med soldatpost vid regementena inom Skaraborgs län
– Matthias Hapke: Svensk post på näver eller trä
– Erik Hamberg: Om användningen av stämpeln ”Rekommenderas”
– Per-Edvin Persson: Den optiska telegrafen Grisslehamn – Signilskär – Eckerö 1796–1809
– Lars-Erik Torstensson: Förenade post- och järnvägsstationer
– Arne O. Olsson: Valörurklipp från helsaker använda som frimärken
– Fredrik Ydell: Vasadynastin – från Gustav till Kristina

Det nya numret är utsänt till sällskapets medlemmar. Det finns också till försäljning.