Programmet för höstens möten i SSPD syd finns nu på hemsidan och kommer även i nästa nummer av Notiserna som beräknas komma i brevlådorna i början av september.

Mötena hålls som tidigare på Träffpunkt St. Laurentiigatan 18 i Lund och alla medlemmar även välkomna att delta via Teams.

I september berättar Hans-Åke Jönsson om “Vykort mm, den tidens SMS, bärare av olyckor och katastrofer”. Mötet efter i oktober får vi höra Staffan Bengtsson berätta om “Social och historisk svensk filateli”, en utveckling av hans bok om ringtypsförsändelser. På november mötet kommer Mikael Carlsson berätta om “Helsingborgs postkontors bokföring 1855-, om transitpost mm“. Ett föredrag som baseras på arkivmaterial från Riksarkivet. Höstsäsongen avslutas med att Jan-Olof Ljungh i december berättar om “Postförbindelser mellan Sverige och Tyskland 1872-1874“, ett område han genom sina tyska posthistoriska samlingar har djupa kunskaper om.

Varmt välkomna alla till Lund eller via Teams under hösten.

Vid marsmötet på ABF-huset i Stockholm berättade Johan Månsson om posten på Mälaröarna, närmare bestämt den grupp öar i Mälaren väster om Stockholm som i dag utgör Ekerö kommun. Johan har en fin posthistorisk samling på detta tema som löper fram till nutid. Men hans presentation hade tonvikten på tiden före 1875, med utgångspunkt i de postanstalter, postvägar, lösväskor och ångbåtspostexpeditioner som förekom då. Vi fick ta del av både posthistoria, hembygdshistoria och andra historiska aspekter kring de försändelser som visades. Vi tackar Johan för en lärorik kväll!

Vår inbokade föredragshållare på februarimötet i Stockholm hade tyvärr fått förhinder. Leif Bergman ersatte och gav en presentation på temat ”Saltsjöbanan – järnväg och post”. Den inleddes med järnvägens historia och samlingsobjekt i form av biljetter, tidtabeller, polletter, vykort, fraktmärken och fraktsedlar. Så småningom kom vi fram till postala objekt – brev och poststämplar med anknytning till järnvägen. Vi fick också se några ovanliga exempel på ”frimärksgods”, i form av brev som befordrats med järnvägen utan inblandning från postverket. Sådana brev frankerades med järnvägens fraktmärken, men pga. postmonopolet krävdes även frankering med postverkets frimärken. Som avslutning av mötet informerade Staffan Karlsson om att de senaste numren av Militärpostal Tidskrift finns tillgängliga på SSPD:s hemsida.

Årets första möte i Stockholm var välbesökt i lokalen och på nätet. Ingen behövde bli besviken på den myckenhet av postala juveler som dagens föreläsare Mats Bergwall så kunnigt serverade under temat Utrikes postförskott och postanvisningar från bandmärkesperioden. Mats inledde med en historisk överblick över postens betalningsförmedling från senare delen av 1800-talet, innan bandmärkena, och antydde effekten av postgirots inrättande år 1925 och dess successiva övertagande av en del av ”marknaden”. Postförskott och postanvisningar innehåller en rad underrubriker och det finns flera betaltjänster att hålla reda på, som telegrampostanvisningar och olika former av inkassering. Korta taxeperioder och återkommande blankettförändringar, bl.a. till följd av beslut på UPU-kongresser, ger temat en bredd som är ogripbar att ta in under en enda föreläsning en kväll i januari. Åhörarna imponerades av den kavalkad av rariteter som perioden lämnat efter sig och som Mats har fått ihop under ett långt samlande.

På decembermötet i Stockholm fick vi ta del av två presentationer. Giselher Naglitsch inledde med att berätta om sin upptäckt att Postverket på 1870-talet gick ut med en uppmaning till allmänheten att skriva ut i vilket län adressorten låg när de sände post till mindre postanstalter. Syftet var att underlätta postsorteringen. Giselher visade exempel på sådana försändelser ur sin samling. Vi kunde konstatera att adressering till län (och ibland landskap) förekom ganska långt fram i tiden. Ett mindre exponat på detta tema finns också att se på Netex.

Därefter berättade Leif Bergman om några trevliga fynd från 1924 års världspostkongress, som hölls i Stockholm. Leif hade bland annat kommit över en privat inbunden bok som tillhört Paul Heurgren. Heurgren var posttjänsteman och posthistoriker. Han deltog vid kongressen och blev några år senare chef för Postmuseum. Boken innehåller diverse minnen från kongressen i form av inbjudningar till olika evenemang, middagsmenyer och liknande. Ett trevligt antikvariatfynd som åtskilliga deltagare på vårt möte gärna hade velat hitta!

Vid vårt oktobermöte på ABF-huset berättade Göran Heijtz om De äldsta svenska vykorten och deras postala historia. De första brevkorten infördes i Österrike 1869 och svenska postverket följde efter 1872. Från 1877 tilläts även privattillverkade brevkort och snart började man trycka illustrationer på korten. Mot slutet av 1880-talet fick reklamkort och gratulationskort sällskap av topografiska kort med olika stadsvyer. Vykortens publika genombrott i Sverige blev Stockholmsutställningen 1897, då vykort för första gången såldes i stor skala till allmänheten, och under 1900-talets första år blev vykorten omåttligt populära. Vykortens utformning var också föremål för olika postala regler, som kunde resultera i intressanta lösenobjekt när tillverkare och avsändare bröt mot dem. Vi tackar Göran för ett lärorikt föredrag med många intressanta och ovanliga vykort!

Vykortet från Uddevalla, postgånget år 1889, är Sveriges äldsta kända vykort med en fotografisk bild. Göran har även skrivit en läsvärd artikel om de tidiga svenska vykorten i Postryttaren år 2023.

På kvällens möte berättade Arne O. Olsson om inrikes assurerade försändelser från 1855 och framåt. Första objektet var ett skillingbrev från 1855 följt av ett mycket snyggt vapenbrev från 1871. Föredraget fortsatte med ringtyp och några exempel på den mycket dekorativa WÄRDE-stämpeln som infördes 1873. Från medaljongperioden fick vi ett exempel på när stämpeln ersatts av V-etiketten som införts i analogi med R-etiketten för rekommenderade brev.

En tilläggstjänst till assurans var uppräkning. Det innebar att posttjänstemannen kontrollerade – räknade upp – innehållet i brevet så att avsändaren fick ett kvitto på innehållets värde. Avgiften för uppräkning var 10 öre.

Föredraget avslutades med en provisorisk handskriven V-etikett. Sådana är ovanliga och när de förekommer så är det från små postanstalter som inte hade fått några tryckta etiketter.

SSPD höll sitt årsmöte på ABF-huset och via Skype den 16 april. Gunnar Lithén omvaldes som ordförande för ännu ett år. Ny i styrelsen är Mikael Carlsson som ersätter Mats Ingers. Övriga i styrelsen omvaldes.

Efter årsmötesförhandlingarna höll Jan-Olov Edling ett föredrag om postala transportrestriktioner i norra Sverige i samband med första världskriget. Det förekom dels utförselförbud för vissa varor till Finland, dels införselförbud av sådana varor till ett antal orter nära den finska gränsen, för att undvika smuggling vidare till Finland. Vissa undantag fanns, bland annat post till statsanställda och ”oförtullat reexportgods”. Vi fick se flera sällsynta avier och stämplar, och de flesta av oss lärde oss något nytt.

Årets posthistoriska vårträff i Göteborg erbjöd som vanligt auktionsvisning, litteraturförsäljning och fyra föredrag i posthistorisk toppklass. Denna gång höll vi till i Majornakyrkan vid Chapmans torg. Ett stort tack till alla inblandade – föredragshållare, medarrangörer, övriga medverkande och åhörare! Posthistoria 2025 i Göteborg arrangerades av SSPD i samarbete med SFF Göteborg, Göta Frimärken och Nordisk Filateli. Dessutom medverkade Sveriges Filatelistförbund och Postmusei Vänner med bokbord.