Kategoriarkiv: Möten

SSPD-möte 19 januari

På årets första medlemsmöte höll vår ordförande, Gunnar Lithén, ett föredrag med rubriken ”Vadå Bällsta å?”. Det handlade om ångbåtspost, närmare bestämt ångbåtspostexpeditionerna nr 83 och 157. De förde post mellan centrala Stockholm (Riddarhustrappan/Vasabron) och Sundbyberg (Kratsboda) via Bällstaån, med start år 1890. Gunnar visade och berättade om de totalt åtta olika ångslupar som trafikerade linjen, postala försändelser och stämplar från de aktuella ångbåtspostexpeditionerna, och som avslutning ett antal vykort och andra bilder från Bällstaån med omnejd.

Ofrankerat vykort poststämplat Ångbåts PXP No 83 ombord på ångslupen Ejdern, som förde post mellan Stockholm och Sundbyberg 1902–1907. Notering ”Sundbybergsbåten” och adress Norrby brygga.

SSPD-möte 15 december

Den 15:e december hade SSPD och Hembygdsfilatelisterna gemensamt möte i SFF:s/SFU:s lokal i Älvsjö. Föredragshållare var Per-Göran Carlsson, ordförande i SFHV (Svenska Föreningen för Historiska Värdepapper).

Temat för dagen var: Att samla historiska aktiebrev. Per-Göran gav en översikt från 1600-talets kompaniprojekt, vidare inpå 1700-talets första tryckta aktiebrev 1727 och fram tills utgivningen av pappersaktier upphörde år 1990. Sverige har faktiskt varit världsledande i gamla tider att låta emissioner av aktiebrev vara finansieringsform för start och utveckling av företag och projekt. Per-Göran hade med sig åskådningsdokument som han visade och berättade om, så som gamla dokument tryckta på lumppapper. Bland de fina aktiebreven som Per-Göran visade fanns bl.a. ett från Carlstads hamn 1852 och ett från Södertälje Canal Slussverk 1819, båda med trevliga vinjettbilder. Under 1800-talet är få autografer (underskrifter) tryckta på aktiebreven, men på 1900-talet är det vanligare.

Per-Göran berättade också om sedlar och mynt. Banker var tillåtna att ge ut egna sedlar mellan 1830 och 1902. Dessa löstes senare in av storbanker. Per-Göran berättade också att man i USA utvecklat en metod för att kapsla in värdefulla mynt i lufttomma plastkassetter. Dessa har en beteckning som gäller som intyg. Man kan också kombinera sedlar och mynt med kungliga och personmedaljer vars konterfejer illustrerar historiska personer, autografskrivare etc.

Vackert aktiebrev från Porla Brunn 1874. Katalognummer 5146 i ”Referenskatalog Svenska Aktiebrev” från Svenska Föreningen för Historiska Värdepapper (SFHV).

Posthistoriska dagen 2021

Efter ett års uppehåll pga. pandemin var det fint att träffas igen på Postmuseum, där årets upplaga av posthistoriska dagen gick av stapeln den 20 november. Vi fick höra tre intressanta föredrag. Leif Nilsson berättade om landstormen och de landstormsfrimärken som gavs ut 1916-1918. Syftet med frimärksförsäljningen var att finansiera klädinköp till de inkallade landstormsmännen, och en av utgåvorna var särskilt inriktad på frimärkssamlare. Av Göran Persson fick vi veta att Krimkriget på 1850-talet inte bara utspelades på Krim utan även i Östersjön. Brittiska och franska styrkor blockerade bland annat postutväxlingen mellan Sverige och Finland/Ryssland – och lockade tidiga krigsturister! Avslutningsvis visade Tobias Rein posthistoriskt intressanta försändelser från sitt utställningsexponat ”Oscar II – Sveriges första porträttfrimärken”. Ett stort tack till samtliga föredragshållare!

En listpostanvisning till Kanada 1910 med portot 4 kr, ur Tobias Reins fina Oscarssamling.

SSPD-möte 20 oktober

Vår ordinarie föredragshållare hade fått förhinder, så på vårt digitala oktobermöte berättade Kjell Nilson om ett av sina enramsexponat på SSPD:s jubileumsutställning: Frankering från olika länder och postföretag. Som titeln antyder handlade det om försändelser frankerade med mer än ett lands frimärken, alternativt med en kombination av postverkets frimärken och frimärken från privata lokalpostföretag eller fraktbolag. Mycket trevlig posthistoria, och en försmak av en större samling som Kjell snart kommer att visa på utställningen Eslövia 2021.

Brev befordrat med Stockholm-Saltsjöns järnväg. Fraktavgiften är betald med järnvägens fraktmärke, men pga. postmonopolet krävdes också frankering med postverkets frimärken.

SSPD-möte 15 september

Vi fortsätter träffas digitalt under början av hösten. På septembermötet berättade Jan-Olov Edling om ”Bestyr under Postverket 1920–1990”. Förutom att befordra brev- och paketpost har Postverket genom åren haft många andra mer eller mindre udda uppgifter. Vi fick bland annat se hur posten hanterat radio- och TV-licenser, bilskatt, resekort, jaktkort, sparobligationer, utbetalning av folkpension och varuleveranser genom Postens Diligenstrafik – inklusive hemkörning av alkoholhaltiga drycker. Föredraget baserades på Jan-Olovs enramsexponat från SSPD:s jubileumsutställning på Netex.

Folkpensionsanvisning från 1953, med postal stämpel från Flen i samband med utbetalningen.

SSPD-möte 21 april

Två punkter stod på programmet vid vårens sista digitala möte – årsmötesrapport och föredrag. Årsmötet har hållits via epost och vanlig post. Nyvald ordförande i sällskapet är Gunnar Lithén. Gunnar tackade vår avgående ordförande, Staffan Karlsson, för ett gott arbete. Dessutom avtackades SSPD:s mångårige klubbmästare, Jan-Olov Edling.

Rikard Azelius stod för kvällens föredrag: ”Betalda ofrankerade brev till, från och via Malmö till 1866”. Under tidig frimärkstid kunde portot betalas på tre sätt: av avsändaren med frimärken, av avsändaren kontant, eller av mottagaren. Inledningsvis var portot för utrikes brev från Sverige detsamma oavsett betalningssätt. Postverket föredrog att betalda brev frankerades med frimärken, men på postkontoret i Malmö tycks det ha varit vanligt med kontant betalning. Man skaffade till och med en särskild FRANCO-stämpel för att markera att ofrankerade brev var betalda. Rikard har just börjat utforska detta område, och lovade att skriva en rad i kommande nummer av Posthistoriska Notiser om vad han vet och vad han skulle vilja veta.

Betalt brev till Skottland i första viktklassen från Malmö där det avstämplats den 2 december 1863. Portot på 90 öre (2/4 1863-1/10 1865) har betalats kontant på postkontoret i Malmö. Där slogs stämpeln FRANCO – en lokal stämpel som bara användes i Malmö. Den vanliga Franco-stämpeln i ram, som användes i hela landet, kom först 1865.

SSPD-möte 17 mars

På vårt digitala marsmöte höll Mats Bergwall föredrag om de posthistoriskt intressanta åren 1920-1921, med fokus på de tidiga bandmärkena och deras användning. På grund av dåliga statsfinanser efter kriget, och delvis nya portobestämmelser från Världspostkongressen i Madrid, gjorde svenska postverket flera portohöjningar under denna period. Mats visade en mängd sällsynta och intressanta försändelser, ofta med korta portoperioder. Tonvikten låg på singelfrankeringar, men vi fick också se djupdykningar om luftpost, värdepost och udda utlandsporton.

Assurerat brev till Österrike i december 1920. Portot på 78 öre består av 30 öre för brev i andra viktklassen, 20 öre i fast rekavgift och 28 öre i rörlig assuransavgift. Portokombinationen var möjlig under ett drygt halvår, från juli 1920 till januari 1921. Frankeringen innehåller bl.a. en korrekt användning av 3 öre lilla riksvapnet som gavs ut 1920.

SSPD-möte 17 februari

Posthistoria från en motivsamlares perspektiv – det var temat för SSPD:s digitala februarimöte. Sten-Anders Smeds, välkänd filatelist och ordförande för Svenska Motivsamlare SMS, berättade och visade material från sin samling ”Uppsala är bäst”. Vi fick se en mängd exempel på hur posthistoriskt intressant material – frankeringar, stämplar, etiketter och anteckningar – kunde användas som delar av den tematiska berättelsen i ett motivexponat. Inte minst tjänsteförsändelser är ofta användbara, eftersom de kan illustrera intressanta avsändare med tjänstebrevsrätt.

På detta fribrev från år 1836 kan avsändaren, landshövdingen i Uppsala, identifieras genom ett sigill på baksidan.

SSPD-möte 20 januari

På årets första medlemsmöte berättade Giselher Naglitsch om modern paketposthistoria. Tonvikten låg på SverigePaketet – en grön kartong som kunde sändas till ett förmånligt paketporto, först inrikes och senare även utrikes. SverigePaketet infördes julen 1990 och fanns kvar i någon form i Postens sortiment en bit in på 2000-talet. En fascinerande detalj var att Posten under en period tycks ha betalat 4 kronor i pant för begagnade kartonger! I början av 1990-talet infördes också nya blankettsatser med streckkoder för både privatpaket och företagspaket. Sammantaget gav Giselher en intressant exposé över hur Postens pakethantering utvecklats under åren före och efter Postens bolagisering.

SSPD fortsätter att hålla digitala möten med föredrag under våren. Medlemmarna är välkomna att kontakta föreningens webmaster för att ansluta!

SverigePaketet tillsammans med adressblanketten kan betraktas som en postal helsak – kanske världens största?

SSPD-möte 16 december

Modern posthistoria var temat för vårt decembermöte, som ägde rum via Skype. Jonas Hällström berättade om sitt nya utställningsexponat ”Kung Carl XVI Gustaf & Drottning Silvia – Bruksfrimärken 1974-1997”, med fokus på exponatets posthistoriska aspekter.

Försändelserna i exponatet visar i första hand avsedd användning som singelfrankering. På grund av de täta portohöjningarna under perioden kan sådana användningar idag vara svåra att hitta, och vi fick se flera ovanliga och vackra exempel. En gåta som presenterades gällde en försändelse med enkelt brevporto men påklistrad expressetikett, och en stämpel som antydde befordran med bilbud.

Som avslutning berättade Jonas om sina planer för nystarten av tidskriften Nordisk Filateli.

”Söndagsbrev” till Falu-Kuriren, november 1977. Söndagsutdelning av vanlig post upphörde i Sverige redan 1951, men texter till tidningar från deras skribenter delades ut på söndagar ända fram till augusti 1978. De märktes med särskild S-etikett. Troligen det senaste bevarade söndagsbrevet.