SSPD höll sitt årsmöte på ABF-huset och via Skype den 17 april. Gunnar Lithén valdes till ordförande för ännu ett år, och även övriga styrelsen fick förnyat förtroende. Efter årsmötesförhandlingarna presenterade Tomas Karlsson det nyutkomna nummer 17 av sällskapets skrift Aktuellt om Posthistoria. Det innehåller sju spännande artiklar om posthistoria och, som Tomas uttryckte det, annan kommunikationshistoria:

– Patrik Larsson: ”Angelägne ordres och bref som eij kunna sändas med Posten, eller tåla drögzmåhl, beställes genom budkafla”. Befordran av brev med soldatpost vid regementena inom Skaraborgs län
– Matthias Hapke: Svensk post på näver eller trä
– Erik Hamberg: Om användningen av stämpeln ”Rekommenderas”
– Per-Edvin Persson: Den optiska telegrafen Grisslehamn – Signilskär – Eckerö 1796–1809
– Lars-Erik Torstensson: Förenade post- och järnvägsstationer
– Arne O. Olsson: Valörurklipp från helsaker använda som frimärken
– Fredrik Ydell: Vasadynastin – från Gustav till Kristina

Det nya numret är utsänt till sällskapets medlemmar. Det finns också till försäljning.

Post i krigstid var temat för SSPD:s marsmöte i Stockholm. Staffan Karlsson visade och berättade om ett antal militärpostala pärlor ur sin samling. Vi fick bland annat se interneringspost från olika platser i Sverige under första världskriget, fältpost, udda postvägar på grund av krigshändelser, och försändelser som i hemlighet censurerats i Sverige under andra världskriget. Vi fick också veta att avsändare och adressater är intressanta, att kladdiga försändelser med många stämplar kan vara spännande posthistoria, och att man inte ska sudda ut blyertsanteckningar på kuvert som varit föremål för postcensur!

År 1915 besköts den tyska minkryssaren Albatross av ryska krigsfartyg och sattes på grund utanför Gotland. De besättningsmän som överlevde internerades i Sverige, och kunde skicka portofri post till hemlandet. Kortet är sänt av en besättningsman, poststämplat i Fårösund och censurerat i Visby innan det sändes vidare till Tyskland. På utställningssajten Netex finns Staffan Karlssons samling Albatrossposten 1915–1918.

På vårt februarimöte i Stockholm fick vi höra ett försvarstal för modern posthistoria, när Lars Kenneth Dahlqvist höll föredrag på temat ”Modern posthistoria – avstämplingar från Postens stora förändringsresa under 2000-talet”. De närvarande på ABF-huset och på Skype fick många argument för att samla och dokumentera modern posthistoria: Mycket är okänt och outforskat, mycket är sällsynt men ändå ekonomiskt överkomligt, den moderna posthistorien ger perspektiv även på annan posthistoria, och dagens posthistoriker bör se till att dokumentera vad som händer i dag – inte minst för att mycket numera sker i den digitala världen och kan vara svårt att hitta information om på papper i framtiden. Lars Kenneth exemplifierade med sitt specialområde, normalstämpel 64, som infördes i en stor stämpelreform runt millennieskiftet. Förhoppningsvis fick åhörarna nya insikter och inspiration att dokumentera vår postala samtid!

Lars Kenneth Dahlqvists specialområde är den gummistämpel som stämpelsamlare kallar normalstämpel 64.

På årets första medlemsmöte i Stockholm berättade Sören Andersson om paketpost från USA till Sverige. Det amerikanska postverket använde inte paketadresskort på samma sätt som det svenska, utan den dokumentation som finns av paketporton är frankerade adresslappar och paketomslag. Vi fick ta del av ett mycket lärorikt föredrag om hur utrikes paketpost hanterades i USA och hur ankommande paket från USA hanterades i Sverige, illustrerat med en mängd sällsynta objekt.

Sören har ställt ut två olika enramsexponat om amerikansk paketpost till Sverige, som också finns tillgängliga på utställningssajten Netex – ett om paketposttaxor 1906–1961 och ett om paket sända med luftpost.

Under årets sista medlemsmöte i Stockholm hade vi besök från Finland. Per-Edvin Persson berättade om ”Postgång under krig och kolera mellan Finland, Åland och Sverige under 1800-talet”. Han inledde med en översikt över Ålands betydelse som postväg mellan Sverige och Finland, från 1600-talet till senare delen av 1800-talet då ångbåtstrafiken successivt tog över. Därefter berättade han om tre intressanta episoder som påverkat Åland och på olika sätt lämnat posthistoriska avtryck – Finska kriget 1808–1809 (som ledde till att Finland blev ett ryskt storfurstendöme), koleraepidemin 1831–1832 och Krimkriget i Östersjön 1854–1855.

Årets posthistoriska dag i Stockholm blev lyckad. Bergmansalen på Mäster Olofsgården var fullsatt och vi fick ta del av fyra uppskattade presentationer om olika aspekter av svensk posthistoria. Många hittade också nytt material till sina samlingar under den inledande köp-och-sälj-timmen. Ett stort tack till föredragshållare och övriga deltagare!

I ett trevligt föredrag berättade Robert Stolt om illustrerade försändelser. Detta kuvert, postgånget 1889, var startpunkten för hans samling på detta tema.

Vid vårt oktobermöte på ABF-huset berättade Giselher Naglitsch om sitt stora projekt med att dokumentera svenska posttaxor från Postverkets första 100 år – ett arbete som nyligen publicerades i Postryttaren. Posttaxorna berättar inte bara vad det kostade att skicka brev mellan olika orter i landet, utan också hur postverksamheten utvecklades – vilka postkontor som var öppna, hur postvägarna gick samt när och hur ofta posten befordrades på olika sträckor. Detta illustrerade Giselher med kartor och postala objekt. År 1692 fick varje postkontor i landet sin egen taxa. Dessa taxor kom att bestå i nästan 55 år, med vissa modifikationer. De finns numera tillgängliga digitalt genom Postmuseum. Andra viktiga källor till den tidiga postverksamheten är Kersti och Bertil Larssons samling av kopior av svenska postcirkulär och den så kallade ”prickeboken” från 1698 som visar postmängderna från Stockholm till olika orter i landet detta år.

På höstens första möte i Stockholm höll Staffan Smedberg ett uppskattat föredrag om tilläggsfrankerade helsaker. Tilläggsfrankering kan bli nödvändig när en helsak används till annat ändamål än det ursprungligen avsedda. Det kan exempelvis handla om högre vikt, längre befordringsväg (t.ex. utland direkt eller eftersänt), snabbare (flyg och express), tilläggstjänster (rek, ass, postförskott, mottagningsbevis) eller när helsaken har använts till annat försändelseslag än det avsedda. Även portohöjningar efter helsakens utgivning och lösenbeläggning kan ge upphov till extra frankering. Här visade Staffan intressanta exempel på lösen utkrävd i utlandet, t.ex. avgift för poste restante. Svarskort från utlandet frankerade med svenskt frimärke för vanlig befordran och kompletterade med utländskt frimärke för flygbefordran, var andra exempel på intressant postal dokumentation.

SSPD höll sitt årsmöte på ABF-huset och via Skype den 19 april. Gunnar Lithén omvaldes som ordförande för ännu ett år. Även för övriga i styrelsen blev det omval.

Efter årsmötesförhandlingarna höll Gunnar Dahlstrand ett föredrag om Göteborgs Lokalpaket 1970–1976. Dessa år genomfördes ett försök med lokal paketdistribution i Göteborg. Postverket försökte hävda sig bättre i konkurrensen med privata bilbud genom kraftigt sänkta paketporton och snabb leverans. Gunnar berättade om verksamheten och visade flera ovanliga objekt från försöket. Titta gärna på hans exponat på samma tema på Netex!

Under försöksverksamheten i Göteborg användes särskilda blanketter och etiketter med texten LOKALPAKET. Denna avi är ovanlig, då paketet levererats till lantbrevbäring.