På decembermötet i Stockholm fick vi ta del av två presentationer. Giselher Naglitsch inledde med att berätta om sin upptäckt att Postverket på 1870-talet gick ut med en uppmaning till allmänheten att skriva ut i vilket län adressorten låg när de sände post till mindre postanstalter. Syftet var att underlätta postsorteringen. Giselher visade exempel på sådana försändelser ur sin samling. Vi kunde konstatera att adressering till län (och ibland landskap) förekom ganska långt fram i tiden. Ett mindre exponat på detta tema finns också att se på Netex.

Därefter berättade Leif Bergman om några trevliga fynd från 1924 års världspostkongress, som hölls i Stockholm. Leif hade bland annat kommit över en privat inbunden bok som tillhört Paul Heurgren. Heurgren var posttjänsteman och posthistoriker. Han deltog vid kongressen och blev några år senare chef för Postmuseum. Boken innehåller diverse minnen från kongressen i form av inbjudningar till olika evenemang, middagsmenyer och liknande. Ett trevligt antikvariatfynd som åtskilliga deltagare på vårt möte gärna hade velat hitta!

Vid vårt oktobermöte på ABF-huset berättade Göran Heijtz om De äldsta svenska vykorten och deras postala historia. De första brevkorten infördes i Österrike 1869 och svenska postverket följde efter 1872. Från 1877 tilläts även privattillverkade brevkort och snart började man trycka illustrationer på korten. Mot slutet av 1880-talet fick reklamkort och gratulationskort sällskap av topografiska kort med olika stadsvyer. Vykortens publika genombrott i Sverige blev Stockholmsutställningen 1897, då vykort för första gången såldes i stor skala till allmänheten, och under 1900-talets första år blev vykorten omåttligt populära. Vykortens utformning var också föremål för olika postala regler, som kunde resultera i intressanta lösenobjekt när tillverkare och avsändare bröt mot dem. Vi tackar Göran för ett lärorikt föredrag med många intressanta och ovanliga vykort!

Vykortet från Uddevalla, postgånget år 1889, är Sveriges äldsta kända vykort med en fotografisk bild. Göran har även skrivit en läsvärd artikel om de tidiga svenska vykorten i Postryttaren år 2023.

På kvällens möte berättade Arne O. Olsson om inrikes assurerade försändelser från 1855 och framåt. Första objektet var ett skillingbrev från 1855 följt av ett mycket snyggt vapenbrev från 1871. Föredraget fortsatte med ringtyp och några exempel på den mycket dekorativa WÄRDE-stämpeln som infördes 1873. Från medaljongperioden fick vi ett exempel på när stämpeln ersatts av V-etiketten som införts i analogi med R-etiketten för rekommenderade brev.

En tilläggstjänst till assurans var uppräkning. Det innebar att posttjänstemannen kontrollerade – räknade upp – innehållet i brevet så att avsändaren fick ett kvitto på innehållets värde. Avgiften för uppräkning var 10 öre.

Föredraget avslutades med en provisorisk handskriven V-etikett. Sådana är ovanliga och när de förekommer så är det från små postanstalter som inte hade fått några tryckta etiketter.

SSPD höll sitt årsmöte på ABF-huset och via Skype den 16 april. Gunnar Lithén omvaldes som ordförande för ännu ett år. Ny i styrelsen är Mikael Carlsson som ersätter Mats Ingers. Övriga i styrelsen omvaldes.

Efter årsmötesförhandlingarna höll Jan-Olov Edling ett föredrag om postala transportrestriktioner i norra Sverige i samband med första världskriget. Det förekom dels utförselförbud för vissa varor till Finland, dels införselförbud av sådana varor till ett antal orter nära den finska gränsen, för att undvika smuggling vidare till Finland. Vissa undantag fanns, bland annat post till statsanställda och ”oförtullat reexportgods”. Vi fick se flera sällsynta avier och stämplar, och de flesta av oss lärde oss något nytt.

Årets posthistoriska vårträff i Göteborg erbjöd som vanligt auktionsvisning, litteraturförsäljning och fyra föredrag i posthistorisk toppklass. Denna gång höll vi till i Majornakyrkan vid Chapmans torg. Ett stort tack till alla inblandade – föredragshållare, medarrangörer, övriga medverkande och åhörare! Posthistoria 2025 i Göteborg arrangerades av SSPD i samarbete med SFF Göteborg, Göta Frimärken och Nordisk Filateli. Dessutom medverkade Sveriges Filatelistförbund och Postmusei Vänner med bokbord.

Under och efter andra världskriget tillämpades valutakontroll för vissa försändelser mellan Sverige och utlandet. På vårt marsmöte i Stockholm visade och berättade Staffan Karlsson om sådana försändelser. Vi fick veta vilka regler som gällde, hur posten hanterades och hur olika pappersoblater, lacksigill, förslutningsremsor, etiketter, stämplar och anteckningar kan vittna om valutakontrollen. I första hand sköttes valutakontrollen på det lokala postkontoret, men om posten visade sig innehålla pengar eller frimärken (!) kunde även Säkerhetstjänsten och Valutakontoret bli inblandade. I SSPD:s föreningsutställning på Netex visar Staffan också ett trevligt enramsexponat om den svenska valutakontrollen.

År 1896 startade grosshandlaren William Olsson ”Lundsbergs privatskola för gossar” utanför Kristinehamn, inspirerad av de engelska internatskolorna. På vårt månadsmöte i Stockholm berättade Leif Ruud om skolans historia och om posten till och från Lundsberg. Till att börja med gick posten via postanstalten i Nässundet. 1915 fick Lundsberg en egen poststation, som 1918 namnändrades till Lundsbergs skola. Postgången var omfattande. Husmor såg till att eleverna skrev hem till föräldrarna en gång i veckan, och eleverna fick förstås också en hel del post hemifrån. Bland annat har många paketadresskort till Lundsberg bevarats.

På årets första medlemsmöte i Stockholm berättade Gunnar Lithén om svensk basarpost, med underrubriken ”Social gemenskap och kärleksrelationer i början av förra seklet”. Basarer i syfte att samla in pengar till lokal föreningsverksamhet eller andra välgörande ändamål var ett populärt folknöje i början av 1900-talet. Ett vanligt inslag var ”postkontor” där besökarna kunde skicka vykort med hälsningar till varandra, ibland en form av diskret flörtande. Hälsningarna befordrades inom basaren av utklädda ”brevbärare”. Det lär också ha förekommit att meddelandena lästes upp högt. Basarpostkontoren hade ofta egna stämplar och ibland även egna frimärken. Gunnar visade en mängd ovanliga och roliga exempel på basarkort, basarstämplar och basarmärken.

Som extranummer visade Giselher Naglitsch ett mycket tidigt rekommenderat brev, postgånget år 1722.

Vid årets sista SSPD-möte i Stockholm berättade Arne O. Olsson om svenska försändelser till utlandet som lösenbelagts, från 1870-talet fram till 1940-talet. Vi fick se ofrankerade eller underfrankerade brev, brevkort och trycksaker från Sverige till andra länder som mottagarna hade fått lösa ut. Lösenförsändelser är ofta dekorativa, med lösenstämplar, anteckningar och ibland lösenfrimärken. Dessutom krävs kunskap om portosatser och lösenregler för att förklara olika lösenbelopp. Ett stort tack till Arne för en trevlig och lärorik presentation!

Avslutningsvis önskade SSPD:s ordförande Gunnar Lithén medlemmar och samlarvänner en GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR. Väl mött igen vårsäsongen 2025!

På vårt novembermöte i Stockholm berättade Leif Bergman om Stockholms Stadspost. Företaget startade i december 1887 och konkurrerade med Postverket om lokalpost i Stockholm. Brev och brevkort befordrades för 4 öre, vilket var 1 öre mindre än Postverkets taxa. Stockholms Stadspost var ett av flera privata lokalpostföretag som var verksamma i slutet av 1880-talet. Men i oktober 1889 fick Postverket monopol på befordran av slutna brev och brevkort i Sverige. Då upphörde också AB Stockholms Stadsposts verksamhet. Leif visade en mängd intressanta och ovanliga försändelser, dokument och annat material om stadsposten. Titta gärna på hans utställningssamling om Lokalpost och annan alternativ postbefordran, där ram 2 handlar om Stockholms Stadspost!