Vid vårt oktobermöte på ABF-huset berättade Giselher Naglitsch om sitt stora projekt med att dokumentera svenska posttaxor från Postverkets första 100 år – ett arbete som nyligen publicerades i Postryttaren. Posttaxorna berättar inte bara vad det kostade att skicka brev mellan olika orter i landet, utan också hur postverksamheten utvecklades – vilka postkontor som var öppna, hur postvägarna gick samt när och hur ofta posten befordrades på olika sträckor. Detta illustrerade Giselher med kartor och postala objekt. År 1692 fick varje postkontor i landet sin egen taxa. Dessa taxor kom att bestå i nästan 55 år, med vissa modifikationer. De finns numera tillgängliga digitalt genom Postmuseum. Andra viktiga källor till den tidiga postverksamheten är Kersti och Bertil Larssons samling av kopior av svenska postcirkulär och den så kallade ”prickeboken” från 1698 som visar postmängderna från Stockholm till olika orter i landet detta år.

På höstens första möte i Stockholm höll Staffan Smedberg ett uppskattat föredrag om tilläggsfrankerade helsaker. Tilläggsfrankering kan bli nödvändig när en helsak används till annat ändamål än det ursprungligen avsedda. Det kan exempelvis handla om högre vikt, längre befordringsväg (t.ex. utland direkt eller eftersänt), snabbare (flyg och express), tilläggstjänster (rek, ass, postförskott, mottagningsbevis) eller när helsaken har använts till annat försändelseslag än det avsedda. Även portohöjningar efter helsakens utgivning och lösenbeläggning kan ge upphov till extra frankering. Här visade Staffan intressanta exempel på lösen utkrävd i utlandet, t.ex. avgift för poste restante. Svarskort från utlandet frankerade med svenskt frimärke för vanlig befordran och kompletterade med utländskt frimärke för flygbefordran, var andra exempel på intressant postal dokumentation.

SSPD höll sitt årsmöte på ABF-huset och via Skype den 19 april. Gunnar Lithén omvaldes som ordförande för ännu ett år. Även för övriga i styrelsen blev det omval.

Efter årsmötesförhandlingarna höll Gunnar Dahlstrand ett föredrag om Göteborgs Lokalpaket 1970–1976. Dessa år genomfördes ett försök med lokal paketdistribution i Göteborg. Postverket försökte hävda sig bättre i konkurrensen med privata bilbud genom kraftigt sänkta paketporton och snabb leverans. Gunnar berättade om verksamheten och visade flera ovanliga objekt från försöket. Titta gärna på hans exponat på samma tema på Netex!

Under försöksverksamheten i Göteborg användes särskilda blanketter och etiketter med texten LOKALPAKET. Denna avi är ovanlig, då paketet levererats till lantbrevbäring.

Posthistoria 2023 i Göteborg blev festligt, folkligt och fullsatt. Auktionsvisning, litteraturförsäljning och fyra föredrag i posthistorisk toppklass var en lyckad kombination. Ett stort tack till alla inblandade – föredragshållare, medarrangörer och åhörare! Posthistoria 2023 arrangerades av SSPD i samarbete med SFF Göteborg, Göta Frimärken och Nordisk Filateli.

På vårt februarimöte i Stockholm berättade Peter Lorentzon om posthornsutgåvorna. Posthornen var ett säkerhetstryck som användes på baksidan av ringtypsfrimärken och 10-öres Oscarsmärken åren 1886–1899. Peter berättade om frimärkstillverkningen, kontakterna mellan tryckeriet och postverket, de frimärken som trycktes och olika tryckvarianter. Som avslutning fick vi se några vackra exempel på försändelser med posthornsmärken. Mötesdeltagarna fick dessutom en trevlig handout baserad på föredraget.

Programändring: På SSPD Syd:s möte i Lund tisdagen den 14 februari kommer Valter Skenhall att berätta om sin utställningssamling Svenska tjänsteförsändelser 1920-1990. Föredraget börjar kl. 18.30 och är premiär för Skype-sändningar från mötena i Lund. SSPD:s medlemmar runt om i landet är välkomna att delta digitalt!

Ringtyp är en av de mest populära frimärksemissionerna bland Sverigesamlare, och ringtypsperioden rymmer också mycket intressant posthistoria. På vårt januarimöte i Stockholm visade Lars Ekberg försändelser från sin omfattande ringtypssamling. Lars berättade om hur han använder försändelser och posthistoria i ett utställningsexponat i traditionell klass, och hur urval och beskrivningar skiljer sig från posthistoriska exponat. Vi fick se en blandning av försändelser där frimärksvalörerna använts på avsett sätt och mer udda saker som kan förgylla en samling, exempelvis enheter, blandfrankeringar, ovanliga portosatser och exotiska destinationer.

Vid vårt decembermöte på ABF-huset i Stockholm berättade Leif Bergman om ”Mälartrafiken Stockholm–Vårby–Fittja–Tullinge”. Ångfartygen Sjöfröken (ÅBXP 63) och Sirén (ÅBXP 119) förde post från Riddarholmen i Stockholm till Fittja och periodvis även till Tullinge. Leif visade postala försändelser, vykort och andra typer av material som dokumenterade ångbåtstrafiken och de olika bryggor som båtarna angjorde.

På vårt oktobermöte berättade Olov Fägremo om Post-Oskar – Oskar Teodor Olofsson – som tjänstgjorde som ”gående lantbrevbärare” från 1918 till 1935. Han förde post till Norge, först från Ängesdal (söder om Tärnaby) till Skalmodal och från 1920 från Ängesdal till Grensvoll på andra sidan gränsen. Uppdraget innebar en tur fram och åter per vecka, sträckan mätte 65 km och turen tog tre dagar i varje riktning. Under sommarhalvåret tog han sig fram till fots och med båt, på vintrarna var det skidor som gällde. Historien hade ett tragiskt slut – hösten 1935 drunknade Post-Oskar då hans båt under en av hans postturer kantrade på Nedre Vapstsjön.