Under årets sista medlemsmöte i Stockholm hade vi besök från Finland. Per-Edvin Persson berättade om ”Postgång under krig och kolera mellan Finland, Åland och Sverige under 1800-talet”. Han inledde med en översikt över Ålands betydelse som postväg mellan Sverige och Finland, från 1600-talet till senare delen av 1800-talet då ångbåtstrafiken successivt tog över. Därefter berättade han om tre intressanta episoder som påverkat Åland och på olika sätt lämnat posthistoriska avtryck – Finska kriget 1808–1809 (som ledde till att Finland blev ett ryskt storfurstendöme), koleraepidemin 1831–1832 och Krimkriget i Östersjön 1854–1855.

Årets posthistoriska dag i Stockholm blev lyckad. Bergmansalen på Mäster Olofsgården var fullsatt och vi fick ta del av fyra uppskattade presentationer om olika aspekter av svensk posthistoria. Många hittade också nytt material till sina samlingar under den inledande köp-och-sälj-timmen. Ett stort tack till föredragshållare och övriga deltagare!

I ett trevligt föredrag berättade Robert Stolt om illustrerade försändelser. Detta kuvert, postgånget 1889, var startpunkten för hans samling på detta tema.

Vid vårt oktobermöte på ABF-huset berättade Giselher Naglitsch om sitt stora projekt med att dokumentera svenska posttaxor från Postverkets första 100 år – ett arbete som nyligen publicerades i Postryttaren. Posttaxorna berättar inte bara vad det kostade att skicka brev mellan olika orter i landet, utan också hur postverksamheten utvecklades – vilka postkontor som var öppna, hur postvägarna gick samt när och hur ofta posten befordrades på olika sträckor. Detta illustrerade Giselher med kartor och postala objekt. År 1692 fick varje postkontor i landet sin egen taxa. Dessa taxor kom att bestå i nästan 55 år, med vissa modifikationer. De finns numera tillgängliga digitalt genom Postmuseum. Andra viktiga källor till den tidiga postverksamheten är Kersti och Bertil Larssons samling av kopior av svenska postcirkulär och den så kallade ”prickeboken” från 1698 som visar postmängderna från Stockholm till olika orter i landet detta år.

På höstens första möte i Stockholm höll Staffan Smedberg ett uppskattat föredrag om tilläggsfrankerade helsaker. Tilläggsfrankering kan bli nödvändig när en helsak används till annat ändamål än det ursprungligen avsedda. Det kan exempelvis handla om högre vikt, längre befordringsväg (t.ex. utland direkt eller eftersänt), snabbare (flyg och express), tilläggstjänster (rek, ass, postförskott, mottagningsbevis) eller när helsaken har använts till annat försändelseslag än det avsedda. Även portohöjningar efter helsakens utgivning och lösenbeläggning kan ge upphov till extra frankering. Här visade Staffan intressanta exempel på lösen utkrävd i utlandet, t.ex. avgift för poste restante. Svarskort från utlandet frankerade med svenskt frimärke för vanlig befordran och kompletterade med utländskt frimärke för flygbefordran, var andra exempel på intressant postal dokumentation.