På vårt digitala marsmöte höll Mats Bergwall föredrag om de posthistoriskt intressanta åren 1920-1921, med fokus på de tidiga bandmärkena och deras användning. På grund av dåliga statsfinanser efter kriget, och delvis nya portobestämmelser från Världspostkongressen i Madrid, gjorde svenska postverket flera portohöjningar under denna period. Mats visade en mängd sällsynta och intressanta försändelser, ofta med korta portoperioder. Tonvikten låg på singelfrankeringar, men vi fick också se djupdykningar om luftpost, värdepost och udda utlandsporton.

Posthistoria från en motivsamlares perspektiv – det var temat för SSPD:s digitala februarimöte. Sten-Anders Smeds, välkänd filatelist och ordförande för Svenska Motivsamlare SMS, berättade och visade material från sin samling ”Uppsala är bäst”. Vi fick se en mängd exempel på hur posthistoriskt intressant material – frankeringar, stämplar, etiketter och anteckningar – kunde användas som delar av den tematiska berättelsen i ett motivexponat. Inte minst tjänsteförsändelser är ofta användbara, eftersom de kan illustrera intressanta avsändare med tjänstebrevsrätt.

På årets första medlemsmöte berättade Giselher Naglitsch om modern paketposthistoria. Tonvikten låg på SverigePaketet – en grön kartong som kunde sändas till ett förmånligt paketporto, först inrikes och senare även utrikes. SverigePaketet infördes julen 1990 och fanns kvar i någon form i Postens sortiment en bit in på 2000-talet. En fascinerande detalj var att Posten under en period tycks ha betalat 4 kronor i pant för begagnade kartonger! I början av 1990-talet infördes också nya blankettsatser med streckkoder för både privatpaket och företagspaket. Sammantaget gav Giselher en intressant exposé över hur Postens pakethantering utvecklats under åren före och efter Postens bolagisering.

SSPD fortsätter att hålla digitala möten med föredrag under våren. Medlemmarna är välkomna att kontakta föreningens webmaster för att ansluta!

Modern posthistoria var temat för vårt decembermöte, som ägde rum via Skype. Jonas Hällström berättade om sitt nya utställningsexponat ”Kung Carl XVI Gustaf & Drottning Silvia – Bruksfrimärken 1974-1997”, med fokus på exponatets posthistoriska aspekter.

Försändelserna i exponatet visar i första hand avsedd användning som singelfrankering. På grund av de täta portohöjningarna under perioden kan sådana användningar idag vara svåra att hitta, och vi fick se flera ovanliga och vackra exempel. En gåta som presenterades gällde en försändelse med enkelt brevporto men påklistrad expressetikett, och en stämpel som antydde befordran med bilbud.

Som avslutning berättade Jonas om sina planer för nystarten av tidskriften Nordisk Filateli.

På grund av sjukdom blev det ett oannonserat föredrag vid vårt marsmöte på Postmuseum. Giselher Naglitsch visade och berättade på temat ”That’s me – Ett hembygds- och familjeexponat i open-stil”. Vi fick ta del av en fascinerande berättelse om europeisk historia, släkthistoria och posthistoria, från dubbelmonarkin Österrike-Ungern via fördrivningen av sudettyskarna och in i nutid. Föredraget illustrerades med bl.a. vykort, foton, kartor och postala försändelser från orter där Giselhers släkt har sina rötter.

Adresskort för två postpaket från släkten Naglitschs hemtrakter i Böhmen till Sverige, 1914.

Temat för februarimötet på Postmuseum var felfrankerade försändelser. Flera medlemmar hade tagit med exempel att visa upp, diskutera och i bästa fall förklara. Vi fick bland annat se svårbegripliga ofrankerade och lösenbelagda försändelser, brevkort som frankerats med brevporto, brev som blivit felfrankerade på grund av ändrade postvägar under andra världskriget och frankostämplar från företag med porton som inte stämde med ordinarie portotabeller på grund av mängdrabatter.

Rekommenderat expressbrev som sänts ofrankerat till Danmark. Det är oklart om brevet blivit eftertaxerat, lösenbelagt, eller ingetdera.