År 1914 hölls Baltiska utställningen Malmö. Det var en stor konstindustri- och hantverksutställning med representation från Sverige, Danmark, Tyskland och Ryssland. Utställningen hade ett eget postkontor, och på SSPD:s marsmöte berättade Hans Uno Hansson om posthanteringen på utställningen. Under utställningsperioden hanterades 600 000 avgående och 110 000 ankommande försändelser. Samlare kan hitta flera olika stämplar och postala etiketter från det tillfälliga postkontoret, och därtill brevmärken, icke-postala sidostämplar från utställare och en mängd olika vykort. Dessutom fick vi se ett exempel på ”servitörpost” från utställningens restaurang! Vi tackar Hans Uno för ett trevligt föredrag, och tipsar gärna om hans fina utställningssamling med vykort från Baltiska utställningen.

På vårt februarimöte berättade Ingvar Norelius om ”Posten kring Nora Bergslags Järnväg och dess föregångare”. Den första järnvägen i området togs i drift redan 1856 och sedan tillkom flera privata järnvägar, främst för att transportera malm, kol och järn. År 1905 slogs några av dessa järnvägsbolag samman till Nora Bergslags Järnväg.

En mängd postanstalter öppnade utmed järnvägarna. Ingvar visade stämplar från dessa postanstalter, järnvägspoststämplar som användes i området och försändelser som befordrats med de aktuella järnvägarna. Därtill flera trevliga vykort som gav tidsbilder av gruvdrift, hyttor och järnvägstrafik. Vi tackar Ingvar för ett fint och lärorikt föredrag!

Mötet var det första i vår nya möteslokal på ABF-huset i Stockholm, och via Skype deltog också flera medlemmar som inte kunde vara på plats. Tekniken fungerade bra och vi hoppas att fler medlemmar ansluter på detta sätt till kommande möten!

På årets första medlemsmöte höll vår ordförande, Gunnar Lithén, ett föredrag med rubriken ”Vadå Bällsta å?”. Det handlade om ångbåtspost, närmare bestämt ångbåtspostexpeditionerna nr 83 och 157. De förde post mellan centrala Stockholm (Riddarhustrappan/Vasabron) och Sundbyberg (Kratsboda) via Bällstaån, med start år 1890. Gunnar visade och berättade om de totalt åtta olika ångslupar som trafikerade linjen, postala försändelser och stämplar från de aktuella ångbåtspostexpeditionerna, och som avslutning ett antal vykort och andra bilder från Bällstaån med omnejd.

Den 15:e december hade SSPD och Hembygdsfilatelisterna gemensamt möte i SFF:s/SFU:s lokal i Älvsjö. Föredragshållare var Per-Göran Carlsson, ordförande i SFHV (Svenska Föreningen för Historiska Värdepapper).

Temat för dagen var: Att samla historiska aktiebrev. Per-Göran gav en översikt från 1600-talets kompaniprojekt, vidare inpå 1700-talets första tryckta aktiebrev 1727 och fram tills utgivningen av pappersaktier upphörde år 1990. Sverige har faktiskt varit världsledande i gamla tider att låta emissioner av aktiebrev vara finansieringsform för start och utveckling av företag och projekt. Per-Göran hade med sig åskådningsdokument som han visade och berättade om, så som gamla dokument tryckta på lumppapper. Bland de fina aktiebreven som Per-Göran visade fanns bl.a. ett från Carlstads hamn 1852 och ett från Södertälje Canal Slussverk 1819, båda med trevliga vinjettbilder. Under 1800-talet är få autografer (underskrifter) tryckta på aktiebreven, men på 1900-talet är det vanligare.

Per-Göran berättade också om sedlar och mynt. Banker var tillåtna att ge ut egna sedlar mellan 1830 och 1902. Dessa löstes senare in av storbanker. Per-Göran berättade också att man i USA utvecklat en metod för att kapsla in värdefulla mynt i lufttomma plastkassetter. Dessa har en beteckning som gäller som intyg. Man kan också kombinera sedlar och mynt med kungliga och personmedaljer vars konterfejer illustrerar historiska personer, autografskrivare etc.

Efter ett års uppehåll pga. pandemin var det fint att träffas igen på Postmuseum, där årets upplaga av posthistoriska dagen gick av stapeln den 20 november. Vi fick höra tre intressanta föredrag. Leif Nilsson berättade om landstormen och de landstormsfrimärken som gavs ut 1916-1918. Syftet med frimärksförsäljningen var att finansiera klädinköp till de inkallade landstormsmännen, och en av utgåvorna var särskilt inriktad på frimärkssamlare. Av Göran Persson fick vi veta att Krimkriget på 1850-talet inte bara utspelades på Krim utan även i Östersjön. Brittiska och franska styrkor blockerade bland annat postutväxlingen mellan Sverige och Finland/Ryssland – och lockade tidiga krigsturister! Avslutningsvis visade Tobias Rein posthistoriskt intressanta försändelser från sitt utställningsexponat ”Oscar II – Sveriges första porträttfrimärken”. Ett stort tack till samtliga föredragshållare!

Vår ordinarie föredragshållare hade fått förhinder, så på vårt digitala oktobermöte berättade Kjell Nilson om ett av sina enramsexponat på SSPD:s jubileumsutställning: Frankering från olika länder och postföretag. Som titeln antyder handlade det om försändelser frankerade med mer än ett lands frimärken, alternativt med en kombination av postverkets frimärken och frimärken från privata lokalpostföretag eller fraktbolag. Mycket trevlig posthistoria, och en försmak av en större samling som Kjell snart kommer att visa på utställningen Eslövia 2021.

Vi fortsätter träffas digitalt under början av hösten. På septembermötet berättade Jan-Olov Edling om ”Bestyr under Postverket 1920–1990”. Förutom att befordra brev- och paketpost har Postverket genom åren haft många andra mer eller mindre udda uppgifter. Vi fick bland annat se hur posten hanterat radio- och TV-licenser, bilskatt, resekort, jaktkort, sparobligationer, utbetalning av folkpension och varuleveranser genom Postens Diligenstrafik – inklusive hemkörning av alkoholhaltiga drycker. Föredraget baserades på Jan-Olovs enramsexponat från SSPD:s jubileumsutställning på Netex.

Två punkter stod på programmet vid vårens sista digitala möte – årsmötesrapport och föredrag. Årsmötet har hållits via epost och vanlig post. Nyvald ordförande i sällskapet är Gunnar Lithén. Gunnar tackade vår avgående ordförande, Staffan Karlsson, för ett gott arbete. Dessutom avtackades SSPD:s mångårige klubbmästare, Jan-Olov Edling.

Rikard Azelius stod för kvällens föredrag: ”Betalda ofrankerade brev till, från och via Malmö till 1866”. Under tidig frimärkstid kunde portot betalas på tre sätt: av avsändaren med frimärken, av avsändaren kontant, eller av mottagaren. Inledningsvis var portot för utrikes brev från Sverige detsamma oavsett betalningssätt. Postverket föredrog att betalda brev frankerades med frimärken, men på postkontoret i Malmö tycks det ha varit vanligt med kontant betalning. Man skaffade till och med en särskild FRANCO-stämpel för att markera att ofrankerade brev var betalda. Rikard har just börjat utforska detta område, och lovade att skriva en rad i kommande nummer av Posthistoriska Notiser om vad han vet och vad han skulle vilja veta.