Över 300 olika poststämplar har hittills upptäckts på svenska skilling banco-märken under deras normala användningsperiod 1855-1858. Det, och mycket mer, fick vi lära oss när Göran Persson höll föredrag vid SSPD:s marsmöte på Postmuseum. Göran visade en mängd exempel från sin skilling banco-samling, med tonvikt på ovanliga och posthistoriskt intressanta stämplar. Dessutom fick vi, genom stämplarna, spännande inblickar i hur postverksamhet och arbetet vid postkontoren fungerade vid tiden för frimärkenas införande i Sverige.

Vi fick bland annat se exempel på olika svenska normalstämplar, färgade stämplar, stämplar som inte var avsedda för makulering, utländska stämplar och handskrivna makuleringar.

Post med förhinder och olycksdrabbad post var temat för SSPD:s februarimöte på Postmuseum. Flera deltagare hade med sig spännande och ibland dramatiskt material. Vi fick bl.a. se dokumentation av fartygsolyckor och ishinder, post som stoppats eller försenats av krigshändelser, stulen och rånad post, kraschad raketpost, och som avslutning ett fint brev från en postmästare som bad om ursäkt för ”vandaliserade” julklappspaket.

Brev från en postsäck som stals vid postkontoret i Hietaniemi 1896, stämplat ”Tillhört den i Hietaniemi d. 8/10 stulna posten”. Tjuven avslöjades och det mesta av posten återfanns. Brevet ingår i Leif Ruuds samling Swedish interrupted mail 1667-1975.

Vid årets första möte på Postmuseum berättade Jonas Hällström om sitt exponat om svensk posthistoria 1951-1972. Han delade frikostigt med sig av sina tankar om hur man kan ordna, beskriva och montera sin posthistoriska samling, och gav en mängd exempel på att man kan hitta sällsynta och posthistoriskt intressanta försändelser även från relativt modern tid. Avslutningsvis gav Jonas aktuell information om årets stora frimärksutställning i Sverige, Stockholmia 2019.

Phonopost till Kongo 1969, porto 2,50 kr. En mycket sällsynt posttjänst, reglerad av Världspostföreningen, som innebar särskilt porto för försändelser med ljudinspelningar.

Årets sista möte på Postmuseum var som vanligt ett samarrangemang av SSPD och Sveriges Militärpostsällskap. Staffan Karlsson visade brev från andra världskriget som inte kunnat befordras, på grund av krigshändelser eller på grund av innehåll som inte var tillåtet i krigstid. Jan-Ove Brandt berättade dels om fältpoststämplar från 1895 års stora fälttjänstövning i Närke, dels om olika sorters postala kvitton – bland annat tidiga kvitton från paketbefordran med privata diligenser.

Brevkort från Polen till Sverige i augusti 1939. När man i september konstaterat att adressaten var okänd skulle kortet normalt ha gått i retur. Men en etikett anger att post inte gick att återsända till Polen eftersom kriget brutit ut.

Höstens andra möte på Postmuseum inleddes med att Kjell Nilson berättade om sitt arbete med att rekonstruera och uppdatera Singelfrankeringar på Tre Kronor, ett av SSPD:s dokumentationsprojekt. Därefter visade deltagarna upp ”Vårens och sommarens fynd”. Vi fick bland annat se exempel på censurpost, krigsfångepost, katapultpost, förvirrande via-beteckningar, en privattryckt postanvisning, ett mystiskt telegramkuvert och modern posthistoria skapad av privata postföretag.

Ett av årets fynd. Brevet är sänt lokalt i Stockholm 1945 och har en norsk censurremsa. Hur kan det komma sig? Boxadressen gick till den norska legationen. Där censurerades brevet innan det sändes vidare till mottagaren, som befann sig i norra Norge. Han var en av de tusentals unga norrmän som utbildats till soldater under ”Revolver-Harry” Södermans ledning. Eftersom Sverige var neutralt kallades verksamheten för utbildning av norsk polistrupp. I januari 1945 flyttades polistrupperna till Nordnorge för att delta i striderna mot tyskarna i andra världskrigets slutskede.

Lösenbeläggning av brevkort var temat för höstens första SSPD-möte på Postmuseum. Vi fick ta del av en presentation baserad på Tomas Karlssons utställningssamling Brevkortets posthistoria i Sverige 1872–1911. Under denna period ändrades både inrikes och utrikes lösenregler för brevkort flera gånger, och vi fick se ett pärlband av vackra, intressanta och sällsynta kort som illustrerade detta.

Privattillverkat brevkort skickat inrikes utan frankering år 1881. Lösenbelagt med inrikes brevporto (12 öre) plus aviseringsavgift (6 öre), totalt 18 öre, som redovisats med lösenmärken.