Vid vårt oktobermöte på ABF-huset berättade Giselher Naglitsch om sitt stora projekt med att dokumentera svenska posttaxor från Postverkets första 100 år – ett arbete som nyligen publicerades i Postryttaren. Posttaxorna berättar inte bara vad det kostade att skicka brev mellan olika orter i landet, utan också hur postverksamheten utvecklades – vilka postkontor som var öppna, hur postvägarna gick samt när och hur ofta posten befordrades på olika sträckor. Detta illustrerade Giselher med kartor och postala objekt. År 1692 fick varje postkontor i landet sin egen taxa. Dessa taxor kom att bestå i nästan 55 år, med vissa modifikationer. De finns numera tillgängliga digitalt genom Postmuseum. Andra viktiga källor till den tidiga postverksamheten är Kersti och Bertil Larssons samling av kopior av svenska postcirkulär och den så kallade ”prickeboken” från 1698 som visar postmängderna från Stockholm till olika orter i landet detta år.