I Roslagsbro inrättades en poststation den 1 januari 1875. Den knöts till en kärrpost som utgick från Vätö till Estuna vid stora Grisslehamnsposten och gick två gånger i veckan fram och åter. Detta brev till Finland, stämplat ROSLAGSBRO 1/8 1879, gick via Stockholm med transitstämpel STOCKHOLM K.E. 2/8 1879. Ankomststämplat ÅBO 6/8 79, inför fortsatt färd till Nystad. Rektangulär ankomststämpel: ANK 8/8. Åtta dagar på väg.

Ett ofrankerat brev från Pastors Embetet i Estuna måste passera och postbehandlas i NORRTELJE 3/1 1865. Det är adresserat till Intendents Expeditionen vid Allmänna Barnhuset i Stockholm. Brevet är lösenbelagt med 12 öre. Barnhuset hade fribrevsrätt och slapp därför betala aviseringsavgiften för det obetalda brevet. Estuna, som låg vid postvägen Grisslehamn-Stockholm, fick en poststation den 1 januari 1875.

Brevet från NORRTELIE 16/3 1877 till Söderhamn ser inte mycket ut för världen. Men 3 öre trycksaksporto var en halvering fr.o.m. 1/1 1877. Det gick en kärrpost en gång i veckan mellan Norrtälje och Uppsala. Järnvägen från Uppsala hade bara hunnit fram till Lenna station. Mellan Stockholm och Norrtälje gick vintertid diligens två gånger i veckan. Så den längre vägen var den snabbaste, vilket transitstämpeln STOCKHOLM K.E. 17/3 1877 bekräftar. Sedan två år tillbaka kunde posten från Stockholm sändas på järnväg ända till Gävle. Men sista biten till Söderhamn gick det diligens.

Ett brefkort från FURUSUND den 3/3 1893, till Herr C. H. Becker Norddeutsche Versicherungsgesellschaft Skeppsbron Stockholm.
På skrivsidan meddelar Furusunds tullstation: Som pengarna från Länets Ränteri ännu icke inkommit, kan redovisning icke ingå med dagens post. Och därtill ett: OBS! Post hit endast Onsdagar o. Lördagar.
Det är ju den sista noteringen som gör kortet så intressant i en hembygdssamling.

Ett brev som kräver analys. WÄDDÖ 17/6 1893, på baksidan en transitstämpel STOCKHOLM 18/6. Lång adress till: Sjömannen A E Andersson, Svenska Skeppet Jersö Kapten J Johansson Svenska Konsulatet Bremen Tyskland. På baksidan hittar vi en Ankomststämpel BREMEN 20/6 och en oval stämpel: D. Oltman Schiffsmakler Brake U/W & Bremen, samt en finstilt notering: Nicht mit dem Schiff angekommen. Skeppets namn är understruket med postens rödkrita. Nu sänds brevet Retur Hamburg. Men inte heller där hittas adressaten, varför brevet får en blåkritanotering zurück och Wäddö Schweden. Man kan ju undra vart sjöman Andersson tog vägen?

Social filateli – Mail-art – Jail-art. Detta brev kan platsa i flera samlingsområden. Det är sänt från en fängelsekund till en kompis på en annan anstalt. Poststämplat SÖDERTÄLJE 17.2.1976 ger viss vägledning. På baksidan har avsändaren angivit sin adress, Avs Stillot och beskrivit sin situation i text och bild. Adressaten var lyckligare lottad, frigiven. Därför blev det en eftersändning.

Efter publicering har det inkommit en kommentar från Sören Andersson: Den adress brevet är eftersänt till – box 100, Kvicksund – är Hällbyanstaltens adress så han har inte blivit frigiven utan snarare tvärt om då Hällbyanstalten har en striktare säkerhetsklass än Mariefredsanstalten.

Ett brevkort skickat från Durban i Natal, Sydafrika, till Sverige 1906 kanske inte är så spännande? Fem stycken blir mycket roligare – om man vänder upp bildsidan och lägger korten i rätt ordning. Hoppas att fröken Ester Johansson i Göteborg uppskattade hälsningen!

1971 var det poststrejk i Storbritannien. Månadens brev är skickat under strejken med kurir från avsändaren i England till Immingham vid Engelska ostkusten för vidare befordran med TorLine till Göteborg. I Göteborg har brevet frankerats och skickats som inrikes post i Sverige. Enligt uppgift så har avsändaren kunnat utnyttja en kurir som SAAB använde sig av under strejken. Avsändare var adressatens engelska dotterbolag.

Tyvärr så saknas postala stämplar eller anteckningar som stödjer berättelsen, men det ligger å andra sidan i sakens natur eftersom posten strejkade!