Varför kan ett inrikes brev från 1994 vara intressant? För er som inte knäcker gåtan, så finns lösningen under bilden.

Tvångsmedel i vissa brottmål

Brev från GÖTEBORG den 18.10.94 till spionen STIG BERGLING på kriminalvårdsanstalten Hall/SÖDERTÄLJE. Försändelsen har öppnats för kontroll och förslutits med en tejpbit i överkanten samt kontrolldatum ”94 10 19” och en signatur.

Dagen efter att allmänna säkerhetstjänsten avveckades dvs. den 1.7.46 övertogs dess uppgifter av ”Statspolisens tredje avd”. Den 21.3.52 antog riksdagen en ny tvångsmedelslag. Denna lag var tidsbegränsad, men har förlängts med ett år i taget ända sedan tillkomsten. Förutom dessa bestämmelser om postkontroll finns ytterligare ett antal lagar som tillåter granskning av brev. T. ex. ”Behandling av häktade och anhållna ” (1976) samt ”Lag om kriminalvård i anstalt” (1974).

Källa: Texten kommer från det utställningsexponat i vilket brevet sitter.

Våren 1917 var det hungerkravaller i Sverige. Även om vi inte hade dragits in i kriget så var försörjningsläget mycket ansträngt. Livsmedel ransonerades. Människor gick hungriga!

Månadens brev är ett adresskort till ett inrikes paket skickat för exakt hundra år sedan från Brödbyrån i Norrköping till kommunalnämndens ordförande i Kuddby på Vikbolandet. Som innehåll anges brödkort, alltså ransoneringskort för bröd. Paketet är assurerat för 500 kr – mycket pengar då – för att säkerställa att det värdefulla innehållet inte skulle komma bort i posthanteringen.

Månadens brev är något så ovanligt som en postanvisning med välgörenhetsmärke. Den är stämplad i Grängesberg 17/12 1904, vilket troligen är utgivningsdagen för välgörenhetsmärket. Adressat är Nationalföreningen mot tuberkulos som också var den förening som fick vinsten från försäljningen av välgörenhetsmärken. Märkena såldes på posten och detta är Nationalföreningens första märke. Märket behövde inte stämplas, men postfunktionär kunde göra detta ”därest sådant kan ske utan hinder för posttjänsten”. Alla stämplar är tydliga och rättvända. Vissa objekt har helt enkelt allt!

Referens: Citatet kommer från Postens cirkulär LX/1904, vilket är det cirkulär som kungör utgivandet av välgörenhetsmärkena.

Kort för tryckt meddelande. Formatet är som för ett brevkort, men av kortets rubrik så förstår man att det är en trycksak. Portot för en lokal trycksak var 3 öre från 1 juli 1919 och det gällde till 30 juni 1920 då det höjdes till 5 öre. En vacker trycksak, men inte ovanlig förrän man tittar lite noggrannare på maskinstämpel. Trycksaken är avstämplat STOCKHOLM 16 RÖDBODT den 7.2.2012, det kan väl inte vara möjligt? Nej, jag ser nog fel det skall vara -7.2.20 12-1 em. På framsidan finns en tryckt inbjudan till ett sammanträde i STOCKHOLMS FILATELIST⸗SÄLLSKAP. En kul liten försändelse.

I sitt exponat Posthistoria för vykortssamlare uppmuntrar Per Gustafson vykortssamlare att titta på adressidan och studera posthistoria. Det är lika intressant för posthistoriker att vända på brevkort och titta på motivet. Den här månaden presenterar vi ett påskkort från kampen för kvinnlig rösträtt. Kortet är troligen från början av 1910-talet. Kortet är skickat från en man till en kvinna – utan någon kommentar om motivet. Idag är det faktiskt svårt att avgöra om motivet och dikten är satir eller inte. Titta, läs och avgör själv! Glad påsk!

Månadens brev är frankerat med 5 öre lokalt brevporto. Det är stämplat i Stockholm 21/11 1907 och skickat till Arkitekten Herr Jakob J:son Gate, Blockhusudden, Djurgården., Stockholm. Brevet har återställt till avsändaren ”såsom varande ofullständigt frankerat” med en hänvisning till Allmänna Poststadgan. På baksidan finns en stämpel från Stockholm 2. Ank. 22/10 1907.

En möjlig förklaring till varför brevet har återställts är att Blockhusudden låg utanför det område till vilket lokalporto gällde. Är det rätt förklaring? Eller finns det någon annan anledning?