Tjänsteförsändelse från Stockholm 22.9.1898 till Leksand. Paketporto 50 öre för vikt högst 1 Kg  + assavgift 30 öre för högst 500 Kr, summa 80 öre. Frankering TJ23 + TJ21. Asspaketetikett 67a2.  (Enligt Facit Postal X känd först från 1899) Från Leksand har paketet eftersänts till Elfdalen, varvid nytt paketporto måste erläggas, alternativt vid ankomst till Elfdalen som lösen. Ny assavgift avkrävdes inte. I detta fall har paketportot 50 öre betalts i Leksand 24.9.1898. Frankering TJ23. Se anteckning till höger om Elfdalsstämpeln 25.9.1898. Eftersända paket har oftast betalats av adressaten, varvid adresskortet i regel försetts med lösenetikett eller före 1911 med lösenanteckning. Adresskort med ”studsfrankering” är mycket sällsynta.

Under tidigt 1900-tal kunde brev och vykort eftersändas utan extra kostnad. Eftersändning av paket krävde däremot nytt paketporto. Antingen fick den person som eftersände betala, eller så fick mottagaren betala lösen. Månadens paket ger exempel på båda förfaringssätten. Det är ett postförskottspaket från Uppsala till Nyköping. Portot är 45 öre, varav 30 öre paketporto och 15 öre postförskottsavgift. Från Nyköping har det eftersänts till Eskilstuna. Den som eftersände betalade ett nytt paketporto, som redovisats med ett 30-öresmärke. Någon ny postförskottsavgift behövde inte betalas. Från Eskilstuna är paketet eftersänt igen, till Snogeröd i Skåne. En notering ”Lösen 30 öre” i nederkant visar att adressaten fick betala för den andra eftersändningen.

Runt sekelskiftet 1900 kunde utrikes paket som vägde upp till 5 kilo skickas som postpaket, medan tyngre paket sändes som tariffpaket. Portona för postpaket reglerades av Världspostföreningen och var relativt låga. För tariffpaket var portona högre och mer komplicerade. Månadens paket sändes från Kungliga Biblioteket i Stockholm till bokhandlaren och förläggaren Honoré Champion i Paris i december 1909 och taxerades som tariffpaket. Det vägde 14½ kilo och av paketposttaxan kan man utläsa att portot på 1072 öre bestod av fyra komponenter: svenskt viktporto 360 öre, svensk-tyskt sjöporto 145 öre, tyskt viktporto till belgiska gränsen 315 öre, och viktporto för befordran bortom Tyskland till Paris enligt zontaxa 252 öre.

Månadens paket vittnar om den tidiga frimärkshandeln i Sverige. Paketavin från december 1898 är använd som inlämningskvitto för ett paket från Charlottenberg med ett halvt kilo begagnade frimärken till Paul O. Brose i Stockholm. Brose hade börjat annonsera om frimärksinköp i dagspressen redan 1892 och sedan sommaren 1894 bedrev han ”Frimärksaffär en gros o. en detail” på Storgatan 8. Här handlade det uppenbarligen om frimärksinköp ”en gros”! Sommaren 1900 avled Paul O. Brose, endast 39 år gammal, och frimärksaffären avvecklades.

Bonusbild: Ett rekommenderat brev med Broses firmastämpel, sänt till Norge i januari 1900. 

Vad passar bättre i högsommartider än ett paket från Öland? Försändelsen är en järnvägsavi skickad från Resmo på södra Öland stämplad Mörbylånga 9/3 1938 och skickad till Ringås utanför Linköping. Avin är frankerad med samtrafikmärken då paketet transporterades med flera järnvägsbolag, dock inte SJ.

Järnvägsavin kommer från Anders Pleijels Ölandssamling. Redaktionen tackar Anders för att han delar med sig av både kunnande och material.

Jag skickar dig en bild på en järnvägsavi från Öland. Den är på hela 43 Kr och stämlad 1938. Kan den vara en paketavi för Månades Paket? Jag har ett antal pakeravier från Öland på järnväg skickade på 30-40 talet. Men detta med den på högsta avgift jag har i min samlig över Ölands posthistoria.

Den är skickad från Resmo, stämplad Mörbylånga den 9 mars1938 till Ringås utanför Linköping. Med järnvägsmärken för samtrafikmärken då frakten sker med flera järnvägsbolag, dock ej SJ. Stämplarna är lite svaga men går att läsa.

När paketdistributionen reformerades 1873 fanns inte någon blankett för paketavier. Paket skulle istället betalas med frimärken på ett brev som skickades tillsammans med paketet. Brevet hade ofta en anteckning ”härmed ett paket” eller liknande och ibland en viktangivelse. Det var även möjligt att använda brevkort som ”adressbrev”. Den tryckta valörstämpeln räknades som del av paketportot. Brevkort med frimärken är dekorativa och attraktiva. Brevkort använda som adressbrev är ovanliga. Ferdén har totalt registrerat omkring tio stycken.

Månadens brev är ett ovanligt vackert adressbrev skickat från Vingåker till Katrineholm 1877, vilket är året innan adresskort för paket infördes. Portot 60 öre var miniporto för paket.

Adresskort för postpaket från Nälden 22.3.78 till Arlöv, eftersänt till Malmö. Ankom Arlöv 25.3.78, eftersänt 28.03.78 till Malmö, ankomst Malmö Ban 30.3.78, utlämnat Malmö 21 den 31.03.78. Porto för 9 kg var 22 kr, kvitterat med 2 kr på framsidan och 20 på baksidan. 

Eftersändning kostade lika mycket som det ursprungliga paketet. Lösen 22,00 kvitterat med KPM-kontrolltryck, vertikalt till höger. P-nr 1621 = Malmö 21, som utrustades med PostKassaMaskiner (PKM) den 1/6 1977. Men den var redan betald med mottagarens frankeringsmaskin, på baksidan av kortet. Transaktionen krävde korrigering: raden ströks med bläck och signerades av två postfunktionärer.