Förra månades brev handlade om porton som gällde under en kort tidsperiod. En annan intressant posthistorisk detalj är att hitta tillfällen då utgivningen av frimärken eller helsaker inte hann med när portot höjdes. Ett sådant tillfälle är när inrikes portot för brevkort höjdes från 5 öre till 7 öre från den 1 juni 1918. Brevkortet med 7 öres porto kom ut först den 2 september 1918. Tilläggsfrankerade 5 öres brevkort från sommaren 1918 är alltså lite extra intressanta.

Posthistoriker är särskilt intresserade av porton som användes under en kort tid. Den 1 januari 1885 sänktes inrikes porto för brevkort från 6 öre till 5 öre. Samma sänkning gjordes för brevkort till Norge. Av någon anledning som fortfarande återstår att finna, så sänktes inte portot för brevkort till Danmark samtidigt utan först den 1 april 1886. Därför är brevkort med 6 öres porto skickade till Danmark under januari, februari och mars 1886 särskilt intressanta.

Dubbla brevkort är ofta skickade mellan frimärkssamlare i syfte att skapa posthistoriskt intressanta försändelser. Det är alltid roligt att få tag på ett dubbelt brevkort som är använt ”på riktigt”. Svarskort med tilläggstjänster är mycket ovanliga. Det är därför extra trevlig att, som månadens brev, kunna presentera ett korrekt frankerat svarskort med begärd expressutdelning använt för att kvittera en mottagen filmförsändningsorder.

I Roslagsbro inrättades en poststation den 1 januari 1875. Den knöts till en kärrpost som utgick från Vätö till Estuna vid stora Grisslehamnsposten och gick två gånger i veckan fram och åter. Detta brev till Finland, stämplat ROSLAGSBRO 1/8 1879, gick via Stockholm med transitstämpel STOCKHOLM K.E. 2/8 1879. Ankomststämplat ÅBO 6/8 79, inför fortsatt färd till Nystad. Rektangulär ankomststämpel: ANK 8/8. Åtta dagar på väg.

Ett ofrankerat brev från Pastors Embetet i Estuna måste passera och postbehandlas i NORRTELJE 3/1 1865. Det är adresserat till Intendents Expeditionen vid Allmänna Barnhuset i Stockholm. Brevet är lösenbelagt med 12 öre. Barnhuset hade fribrevsrätt och slapp därför betala aviseringsavgiften för det obetalda brevet. Estuna, som låg vid postvägen Grisslehamn-Stockholm, fick en poststation den 1 januari 1875.

Brevet från NORRTELIE 16/3 1877 till Söderhamn ser inte mycket ut för världen. Men 3 öre trycksaksporto var en halvering fr.o.m. 1/1 1877. Det gick en kärrpost en gång i veckan mellan Norrtälje och Uppsala. Järnvägen från Uppsala hade bara hunnit fram till Lenna station. Mellan Stockholm och Norrtälje gick vintertid diligens två gånger i veckan. Så den längre vägen var den snabbaste, vilket transitstämpeln STOCKHOLM K.E. 17/3 1877 bekräftar. Sedan två år tillbaka kunde posten från Stockholm sändas på järnväg ända till Gävle. Men sista biten till Söderhamn gick det diligens.

Ett brefkort från FURUSUND den 3/3 1893, till Herr C. H. Becker Norddeutsche Versicherungsgesellschaft Skeppsbron Stockholm.
På skrivsidan meddelar Furusunds tullstation: Som pengarna från Länets Ränteri ännu icke inkommit, kan redovisning icke ingå med dagens post. Och därtill ett: OBS! Post hit endast Onsdagar o. Lördagar.
Det är ju den sista noteringen som gör kortet så intressant i en hembygdssamling.

Ett brev som kräver analys. WÄDDÖ 17/6 1893, på baksidan en transitstämpel STOCKHOLM 18/6. Lång adress till: Sjömannen A E Andersson, Svenska Skeppet Jersö Kapten J Johansson Svenska Konsulatet Bremen Tyskland. På baksidan hittar vi en Ankomststämpel BREMEN 20/6 och en oval stämpel: D. Oltman Schiffsmakler Brake U/W & Bremen, samt en finstilt notering: Nicht mit dem Schiff angekommen. Skeppets namn är understruket med postens rödkrita. Nu sänds brevet Retur Hamburg. Men inte heller där hittas adressaten, varför brevet får en blåkritanotering zurück och Wäddö Schweden. Man kan ju undra vart sjöman Andersson tog vägen?