Kategoriarkiv: Månadens brev

Månadens brev – april 2018

1971 var det poststrejk i Storbritannien. Månadens brev är skickat under strejken med kurir från avsändaren i England till Immingham vid Engelska ostkusten för vidare befordran med TorLine till Göteborg. I Göteborg har brevet frankerats och skickats som inrikes post i Sverige. Enligt uppgift så har avsändaren kunnat utnyttja en kurir som SAAB använde sig av under strejken. Avsändare var adressatens engelska dotterbolag.

Tyvärr så saknas postala stämplar eller anteckningar som stödjer berättelsen, men det ligger å andra sidan i sakens natur eftersom posten strejkade!

Månadens brev – mars 2018

Att hålla ordning på ortnamn i främmande länder kan vara svårt. Månadens brev är skickat från Tunisien till Borohus AB i Landsbro i Småland. Avsändaren har dock missuppfattat adressen lite och adresserat brevet till det betydligt mera kända Landskrona. Posten i Landskrona har rättat adressen och skickat brevet vidare till Landsbro. Hade PostNord tagit ett sådant initiativ idag?

En annan fundering är varför Tunisien gav ut ett frimärke med Dag Hammarskjölds porträtt? Hammarskjöld hade ingen nära anknytning till landet, men å andra sidan var han en ikon i hela det postkoloniala Afrika.

Månadens brev – februari 2018

Vad passar bättre denna månad än ett brev med olympisk anknytning? Brevet är skickat från USA till Sverige, frankerat med ett frimärke som föreställer en höjdhoppare och har texten ”Olympics 1980”. Postverket hann ge ut en serie frimärken med OS-motiv innan det bestämdes att USA skulle bojkotta 1980 års sommar-OS i Moskva. När bojkottbeslutet kom drog man först in frimärkena, vilket ledde till ett stort intresse från frimärkssamlare för de märken som redan hunnit säljas. Efter en tid bestämde man sig för att återuppta försäljningen.

Månadens brev – januari 2018

Runt sekelskiftet 1900 var nyårshelgen den stora ”posthelgen”, då mängder av nyårshälsningar skulle sorteras och delas ut. På de större postkontoren fick extrainkallad personal hjälpa till för att allt skulle hinnas med. Post kunde lämnas in i förväg för utdelning på nyårsdagen, och denna hantering satte ibland spår i form av stämplar.


Här visas två exempel på nyårshälsningar från årsskiftet 1897/98. Den ena är skickad från Lund, där stämpeln ”Utlemnas Nyårsdagen” tydligt visar vad som gällde. Den andra är skickad i Stockholm, där ”TUR X” i stämpeln anger extratur för utdelning av nyårspost.

SSPD önskar medlemmar och samlarvänner ett gott nytt år!

Månadens brev – december 2017

Till julen 1904 distribuerades, för första gången, välgörenhetsmärken via posten i Sverige. I det cirkulär som meddelade detta finns några besynnerligheter.

  • Det finns en tecknad bild på ett välgörenhetsmärke. Det är ovanligt med bilder i cirkulär
  • Det görs tydligt att välgörenhetsmärken får stämplas, under förutsättning att posttjänstemannen hade tid med detta
  • Eftersom det var otillåtet att klistra något annat än frimärken på brevkort, så sägs uttryckligen att välgörenhetsmärken får användas på brevkort inrikes. Utrikes var det fortfarande inte tillåtet eftersom svenska posten inte ensidigt kunde ändra en regel som hade beslutats av UPU

Första dag som välgörenhetsmärken användes var 17 december. Redan i slutet av december meddelades att välgörenhetsmärken fick sättas på brevkort till Norge och Danmark. Det finns alltså ett fönster på knappt två veckor i december 1904 när man skulle kunna hitta brevkort till Norge eller Danmark med välgörenhetsmärke och lösen på grund av detta. Vad skulle passa bättre än att visa upp ett sådant som månadens brev i juletider?

Månadens brev – november 2017

MEDDELANDE Lösenbelagd försändelse, är en avi som posten använde för att effektivisera hanteringen av försändelser som hade frankerats med för lite porto. Samtidigt kan man ju anse att hanteringen även förenklade för mottagaren. Mottagaren fick sitt brev utan fördröjning och betalade lösenbeloppet efter mottagandet av sin försändelse genom att frankera avin med lösenbeloppet och sända in det till angivet postkontor.

Men vad gör man om det saknas frimärken för 10 öre? Man tejpar på en svensk tio öring!

Månadens brev – oktober 2017

Ett brev till ”Gullgumman” Åsa Moberg sänt från Stockholm den 9 november 1981. Transitstämplat på baksidan Falun 10 november 1981. ”Gullgumman” Åsa Moberg var ju känd eller kanske i vissa kretsar ökänd journalist, författare och översättare. Hon är väl mest känd för sitt engagemang och arbete för Folkkampanjen mot kärnkraft. Under 1970- och 1980-talen var Moberg en känd vänsterprofil, men framhöll inför valet 2006 att hon skulle rösta borgligt, främst på grund av åldringsvården.

Brevet var inte frankerat med något frimärke, utan den okände avsändaren, har ritat en kvadrat med tänder. I kvadraten står ”Porto betalt” och under det ritade märket står ”av Gud”. Brevet blev lösenbelagt eftersom brevet saknade frankering. Brevet var adresserad till: ”Nord-väst Dalarna”. Avsändaren visste uppenbarligen inte var Åsa Moberg bodde. Någon inom Posten har skrivit 782 00 Malung? på kuvertet, denna anteckning blev överstruken och med samma stil skrevs 780 64 Lima. Jag tror att när brevet nådde postkontoret i Falun, försökte någon där finna ut var Åsa Moberg bodde, chansade direkt med Malung men ändrade sig därefter till Lima. På postkontoret i Lima klistrade man avin MEDDELANDE Lösenbelagd försändelse Bl. 2102.08 (feb 76) på brevet och delade därefter ut brevet. Normalt skulle mottagaren betala det angivna lösenbeloppet genom att förse avin med frimärken motsvarande lösenbeloppet.

Avin saknar frankering. Kanske var brevet från någon som ogillade Åsa Mobergs anti-kärnkraftsengagemang? Så varför skulle Åsa Moberg betala lösen på ett brev hon inte önskade. Det kan förstås finnas fler förklaringar.

Men lite intressant är det ju med brev som detta.

Månadens brev – september 2017

Månadens brev är skickat i juni 1908 till upptäcktsresanden Sven Hedin under en av hans expeditioner i Centralasien. Hedin var då i Tibet där han bland annat utforskade bergskedjan Transhimalaya och floderna Brahmaputras och Indus källflöden. Tibet var förbjudet område för européer så Hedin reste tidvis förklädd till tibetansk tjänare. När brevet sändes hade han inte kunnat meddela sig med omvärlden sedan december 1907, och i svensk press spekulerades om att han hade omkommit. Först i mitten av september återkom Hedin efter en mängd strapatser till den brittiske vicekungens sommarhuvudstad Simla i norra Indien. Då bör detta brev ha legat och väntat på honom.


Brevet ingår i Per Gustafsons samling Svensk postal historia 1892-1912. Läs gärna mer om Sven Hedins resor och korrespondens i Jan Billgrens uppsats i Postryttaren 59/2009.

Månadens brev – augusti 2017

Varför kan ett inrikes brev från 1994 vara intressant? För er som inte knäcker gåtan, så finns lösningen under bilden.

Tvångsmedel i vissa brottmål

Brev från GÖTEBORG den 18.10.94 till spionen STIG BERGLING på kriminalvårdsanstalten Hall/SÖDERTÄLJE. Försändelsen har öppnats för kontroll och förslutits med en tejpbit i överkanten samt kontrolldatum ”94 10 19” och en signatur.

Dagen efter att allmänna säkerhetstjänsten avveckades dvs. den 1.7.46 övertogs dess uppgifter av ”Statspolisens tredje avd”. Den 21.3.52 antog riksdagen en ny tvångsmedelslag. Denna lag var tidsbegränsad, men har förlängts med ett år i taget ända sedan tillkomsten. Förutom dessa bestämmelser om postkontroll finns ytterligare ett antal lagar som tillåter granskning av brev. T. ex. ”Behandling av häktade och anhållna ” (1976) samt ”Lag om kriminalvård i anstalt” (1974).

Källa: Texten kommer från det utställningsexponat i vilket brevet sitter.

 

Månadens brev – juli 2017

Våren 1917 var det hungerkravaller i Sverige. Även om vi inte hade dragits in i kriget så var försörjningsläget mycket ansträngt. Livsmedel ransonerades. Människor gick hungriga!

Månadens brev är ett adresskort till ett inrikes paket skickat för exakt hundra år sedan från Brödbyrån i Norrköping till kommunalnämndens ordförande i Kuddby på Vikbolandet. Som innehåll anges brödkort, alltså ransoneringskort för bröd. Paketet är assurerat för 500 kr – mycket pengar då – för att säkerställa att det värdefulla innehållet inte skulle komma bort i posthanteringen.