Årets posthistoriska vårträff i Göteborg erbjöd som vanligt auktionsvisning, litteraturförsäljning och fyra föredrag i posthistorisk toppklass. Denna gång höll vi till i Majornakyrkan vid Chapmans torg. Ett stort tack till alla inblandade – föredragshållare, medarrangörer, övriga medverkande och åhörare! Posthistoria 2025 i Göteborg arrangerades av SSPD i samarbete med SFF Göteborg, Göta Frimärken och Nordisk Filateli. Dessutom medverkade Sveriges Filatelistförbund och Postmusei Vänner med bokbord.
Lars Liwendahl förbereder dagens första föredrag om ”Att samla historia”.
Under och efter andra världskriget tillämpades valutakontroll för vissa försändelser mellan Sverige och utlandet. På vårt marsmöte i Stockholm visade och berättade Staffan Karlsson om sådana försändelser. Vi fick veta vilka regler som gällde, hur posten hanterades och hur olika pappersoblater, lacksigill, förslutningsremsor, etiketter, stämplar och anteckningar kan vittna om valutakontrollen. I första hand sköttes valutakontrollen på det lokala postkontoret, men om posten visade sig innehålla pengar eller frimärken (!) kunde även Säkerhetstjänsten och Valutakontoret bli inblandade. I SSPD:s föreningsutställning på Netex visar Staffan också ett trevligt enramsexponat om den svenska valutakontrollen.
Rekbrev från Göteborg till Basel i Schweiz 1942, frankerat med 50 öre (utrikes brevporto 30 öre + rekavgift 20 öre). Utrikes rek och ass fick endast avlämnas oförslutna över disk. Om försändelsen innehöll värdehandlingar skulle den förseglas med både avsändaren och postkontorets lacksigill. Denna försändelse har postkontorets sigill ”Göteborg 2” samt avsändarens fyra mindre sigill ”RD”. Säkerhetstjänsten och Valutakontoret har öppnat, granskat och godkänt innehållet och därefter återförslutit kuvertet med en banderoll med texten ”Granskad enligt Kungl. Maj:ts förordnande” samt två lacksigill ”KTR / EXP / 1”. Baksidan har en violett stämpel med samma text som förslutningsbanderollen.
År 1896 startade grosshandlaren William Olsson ”Lundsbergs privatskola för gossar” utanför Kristinehamn, inspirerad av de engelska internatskolorna. På vårt månadsmöte i Stockholm berättade Leif Ruud om skolans historia och om posten till och från Lundsberg. Till att börja med gick posten via postanstalten i Nässundet. 1915 fick Lundsberg en egen poststation, som 1918 namnändrades till Lundsbergs skola. Postgången var omfattande. Husmor såg till att eleverna skrev hem till föräldrarna en gång i veckan, och eleverna fick förstås också en hel del post hemifrån. Bland annat har många paketadresskort till Lundsberg bevarats.
Paketadresskort från år 1917 till William Olsson, grundare av Lundsbergs skola. Portot var 90 öre för vikt upp till 5 kg och 40 öre per ytterligare kilo, totalt 1 krona 30 öre för vikt 5½ kg.
På årets första medlemsmöte i Stockholm berättade Gunnar Lithén om svensk basarpost, med underrubriken ”Social gemenskap och kärleksrelationer i början av förra seklet”. Basarer i syfte att samla in pengar till lokal föreningsverksamhet eller andra välgörande ändamål var ett populärt folknöje i början av 1900-talet. Ett vanligt inslag var ”postkontor” där besökarna kunde skicka vykort med hälsningar till varandra, ibland en form av diskret flörtande. Hälsningarna befordrades inom basaren av utklädda ”brevbärare”. Det lär också ha förekommit att meddelandena lästes upp högt. Basarpostkontoren hade ofta egna stämplar och ibland även egna frimärken. Gunnar visade en mängd ovanliga och roliga exempel på basarkort, basarstämplar och basarmärken.
Som extranummer visade Giselher Naglitsch ett mycket tidigt rekommenderat brev, postgånget år 1722.
Ett basarpostkontor någonstans i Sverige, troligen tidigt 1900-tal.
Vårens mötesprogram i Stockholm är klart. Vi ses på ABF-huset i lokal Ystad, två trappor upp. Det blir fyra möten med föredrag, som även sänds via Skype. Föredragshållare är Gunnar Lithén, Leif Ruud, Staffan Karlsson och Jan-Olov Edling. Läs mer på vår mötessida!
SSPD har beslutat att ge sitt uppmuntringspris för år 2024 till Kent Ryen. Priset syftar till att uppmuntra posthistorisk forskning och dokumentation. Priset kan bland annat gå till nya utställare eller posthistoriker som publicerat ny kunskap. Kent har gjort djup forskning om de så kallade ”Drottningbreven”, från Sveriges och Norges drottning Louise till hennes guvernant Victoire Wauthier i Haag, Nederländerna. Forskningen omfattar både traditionell posthistoria med portosatser och rutter samt den sociala aspekten i korrespondensen. Arbetet har publicerats i boken ”Royal Confessions to a Lifelong Friend – Swedish & Norwegian Queen Louise’s Correspondence 1850–1871”, i samarbete med Tomas Bjäringer. Kent har även visat två exponat om Drottningbreven, ”The Queen’s Letters – Royal confessions to a lifelong friend” i openklassen och ”The Queen’s Letters – A Royal Postal History 1851–69” i posthistorisk klass. Grattis Kent!
De som vill ta del av Kent Ryens kunskap är välkomna till vår posthistoriska vårträff i Göteborg den 29 mars, då Kent kommer att ge en presentation om ”Drottningbreven”.
Mötesprogrammet för SSPD Syd i Lund i vår är klart. Det blir fem möten varav åtminstone två även sänds via Skype – föredrag av Mikael Carlsson om ringtypsförsändelser och av Fredrik Ydell om SCADTA – svensk posthistoria i Colombia. Läs mer på vår mötessida!
Vid årets sista SSPD-möte i Stockholm berättade Arne O. Olsson om svenska försändelser till utlandet som lösenbelagts, från 1870-talet fram till 1940-talet. Vi fick se ofrankerade eller underfrankerade brev, brevkort och trycksaker från Sverige till andra länder som mottagarna hade fått lösa ut. Lösenförsändelser är ofta dekorativa, med lösenstämplar, anteckningar och ibland lösenfrimärken. Dessutom krävs kunskap om portosatser och lösenregler för att förklara olika lösenbelopp. Ett stort tack till Arne för en trevlig och lärorik presentation!
Avslutningsvis önskade SSPD:s ordförande Gunnar Lithén medlemmar och samlarvänner en GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR. Väl mött igen vårsäsongen 2025!
Ett underfrankerat vykort från Jönköping till New York år 1902 har först fått en svensk T-stämpel (den internationella beteckningen för lösenpost) och en notering att det saknades porto motsvarande 6¼ franska centimes. I USA motsvarade lösenbeloppet, dubbelt felande porto, 3 cents i amerikansk valuta, och ett lösenmärke i denna valör har satts på kortet. Men mottagaren vägrade betala lösen, så kortet gick i retur till Jönköping. En sista svensk lösenanteckning visar att avsändaren fick betala 10 öre i lösen för att få tillbaka sitt kort.
På vårt novembermöte i Stockholm berättade Leif Bergman om Stockholms Stadspost. Företaget startade i december 1887 och konkurrerade med Postverket om lokalpost i Stockholm. Brev och brevkort befordrades för 4 öre, vilket var 1 öre mindre än Postverkets taxa. Stockholms Stadspost var ett av flera privata lokalpostföretag som var verksamma i slutet av 1880-talet. Men i oktober 1889 fick Postverket monopol på befordran av slutna brev och brevkort i Sverige. Då upphörde också AB Stockholms Stadsposts verksamhet. Leif visade en mängd intressanta och ovanliga försändelser, dokument och annat material om stadsposten. Titta gärna på hans utställningssamling om Lokalpost och annan alternativ postbefordran, där ram 2 handlar om Stockholms Stadspost!
En lokalpostraritet ur Leif Bergmans samling: Brevet har delats ut med expressbud och portot var 19 öre – 4 öre brevporto och 15 öre expressavgift.
