Författararkiv: pg

SSPD:s uppmuntringspris till Bo Eriksson

SSPD har glädjen att dela ut sitt uppmuntringspris till Bo Eriksson. Syftet med priset är att uppmuntra posthistorisk forskning och dokumentation. Priset ges till någon som gjort en betydande insats inom ett svenskt posthistoriskt område. Bosse har samlat och dokumenterat posthistoria från nuvarande Östhammars kommun. På utställningen Ienecopia 2019 ställde han ut sin samling för första gången, med mycket gott resultat. Grattis Bosse!

Bo Eriksson på prisutdelningen vid Ienecopia 2019. Hans-Ove Aldenbrink delade ut medalj och Richard Bodin juryns specialpris. Foto: Per Bunnstad.

Exponatet ”Posthistoria från Östhammars kommun 1736-1952” finns också att se på Netex.

SSPD fyller 50 år!

SSPD bildades den 21 mars 1970 och firar i år sitt 50-årsjubileum.
Aktiviteter under jubileumsåret:

Medlemsmöten
med föredrag och samvaro i Stockholm och Malmö

Posthistoriska notiser
utkommer med fyra nummer, bland annat ett jubileumsnummer (nr 1/2020)
där 16 medlemmar berättar om sitt samlande

Medlemsutställning och föredrag
på Nordia 2020 i Malmö (4-6 september)
En lista över de exponat som visas finns här

Posthistoriska dagen
Föreläsningar
Utgivning och presentation av Aktuellt om posthistoria nr 15
Jubileumsmiddag
Tid och plats meddelas senare

SSPD-möte 11 mars

På grund av sjukdom blev det ett oannonserat föredrag vid vårt marsmöte på Postmuseum. Giselher Naglitsch visade och berättade på temat ”That’s me – Ett hembygds- och familjeexponat i open-stil”. Vi fick ta del av en fascinerande berättelse om europeisk historia, släkthistoria och posthistoria, från dubbelmonarkin Österrike-Ungern via fördrivningen av sudettyskarna och in i nutid. Föredraget illustrerades med bl.a. vykort, foton, kartor och postala försändelser från orter där Giselhers släkt har sina rötter.

Adresskort för två postpaket från släkten Naglitschs hemtrakter i Böhmen till Sverige, 1914.

SSPD-möte 12 februari

Temat för februarimötet på Postmuseum var felfrankerade försändelser. Flera medlemmar hade tagit med exempel att visa upp, diskutera och i bästa fall förklara. Vi fick bland annat se svårbegripliga ofrankerade och lösenbelagda försändelser, brevkort som frankerats med brevporto, brev som blivit felfrankerade på grund av ändrade postvägar under andra världskriget och frankostämplar från företag med porton som inte stämde med ordinarie portotabeller på grund av mängdrabatter.

Rekommenderat expressbrev som sänts ofrankerat till Danmark. Det är oklart om brevet blivit eftertaxerat, lösenbelagt, eller ingetdera.

SSPD-möte 8 januari

Årets mötesprogram på Postmuseum inleddes med föredrag och bildvisning av Anders Fridell. Temat var svenska lösenstämplar med tonvikt på stämpar av typen ”Lösen … öre”, som infördes år 1892 efter att lösenfrimärkena avskaffats. Vi fick se en mängd sällsynta stämpelavtryck och mycket intressant lösenpost. Som ”bonusmaterial” visade Anders också några andra posthistoriska ovanligheter.

Underfrankerat brev från Storbritannien med två olika svenska lösenstämplar.

SSPD-möte 4 december

Årets sista möte på Postmuseum var ett samarrangemang med Sveriges Militärpostsällskap (SMPS). Richard Bodin, som för dagen representerade militärpostsällskapet, talade om post från Karl XII:s krig i början av 1700-talet. Ett spännande föredrag som blandade postal och militär historia. Därefter berättade Giselher Naglitsch, SSPD, om Karl XII:s postreformer på hemmaplan. Det handlade bland annat om höjda posttaxor och om 1718 års mindre lyckade reform.

Avslutningsvis önskade SSPD:s ordförande Staffan Karlsson medlemmar och samlarvänner en God Jul och ett Gott Nytt År!

Kurirbrev från generalmajor Georg Johan Maydell till fältmarskalk Erik Dahlberg i Riga, daterat 10 maj 1700. Svenska Livland hade anfallits av saxiska trupper. Riga var under belägring och Maydell ledde en svensk armé som försökte undsätta staden. Från Richard Bodins presentation.

Posthistoriska dagen 2019

Lördagen den 23 november
Postmuseum, ”Brevlådan” (Filmsalen)

Program
12.00 Staffan Karlsson, ordförande SSPD: Välkomsthälsning och presentation av föredragshållarna.
12.05 Giselher Naglitsch: Lösbrev och postväskor – hur adresserades de?
13.00 Gunnar Dahlstrand: Svenska aerogram.
13.45 Kaffepaus.
14.15 Stefan Heijtz: Svenska sydpolsexpeditionen 1901-1903.
16.00 Postmuseum stänger.
c:a 16.30 Middag på Restaurang S:ta Clara i Gamla stan för medlemmar med anhöriga och gäster. Anmälan till middagen senast den 18 november till klubbmästaren.

Programmet på Postmuseum är öppet för alla intresserade. Mycket välkomna!

Brev till Otto Nordenskjöld, ledare för den svenska sydpolsexpeditionen 1901-1903. Sänt från Stockholm till expeditionsfartyget Antarctic, Port Stanley, Falklandsöarna, år 1902. På posthistoriska dagen berättar Stefan Heijtz om expeditionen. Hans samling finns också att se på utställningssajten Netex.

SSPD-möte 9 oktober

Östhammars posthistoria var ämnet för vårt oktobermöte på Postmuseum. Bo Eriksson visade och berättade om sitt exponat ”Posthistoria från Östhammars kommun 1736-1952”, som han efter över 30 års samlande visade upp för första gången på utställningen Ienecopia tidigare i år. Tonvikten låg på stämplar – från fasta postanstalter, lantbrevbäring, järnvägspost och ångbåtslinjer. Vi fick se en mängd vackra och sällsynta stämplar, och inte minst många fina försändelser – ibland med innehåll eller bakgrundshistorier med lokal anknytning.

Hela Bo Erikssons fina exponat finns att se på utställningssajten Netex.

Månadens brev – oktober 2019

Månadens brev är ett vykort från år 1903, frankerat med 5 öres inrikesporto och skickat till fröken Hulda Sjödahl i Kalmar. Därifrån är det eftersänt till fru Hulda Dahlin i Göteborg. Om man letar i tidningar från tiden kan man konstatera att fröken Sjödahl från Kalmar hade gift sig med en herr Dahlin och flyttat till Göteborg. Så uppstår den filosofiska och ekonomiska frågan: Är kortet eftersänt till samma adressat (vilket man kunde göra utan att betala extra porto) eller till en ny adressat (vilket krävde nytt porto)? Den som eftersände kortet frankerade med ett nytt 5-öresmärke för att inte riskera att Hulda fick betala lösen för att få sitt kort!

SSPD-möte 11 september

Vid höstens första möte på Postmuseum berättade Giselher Naglitsch om ”postfilateli” från perioden 1975-2000. Utgångspunkten var de postkassamaskiner (PKM) som började tas i bruk år 1975. Många posttjänster kunde då kvitteras i PKM istället för med frimärken – därav beteckningen postfilateli.

Giselher gick igenom olika tjänster som kvitterades i postkassamaskiner, och hur dessa kan dokumenteras i en posthistorisk samling. Förutom de gula PKM-kvittona kan man finna olika postala dokument med PKM-kvitteringar. PKM-koden innehåller ett nummer för det postkontor där maskinen användes, så PKM-kvittenser går även att använda i hembygdssamlingar.

Adresskort för inrikes ilpaket. Portot är delvis betalt med frimärken, delvis kvitterat i postkassamaskin (lodrätt till höger på adresskortet). Från Giselhers utställningssamling, som finns att se på Netex.se.