Med anledning av utvecklingen av corona-situationen har vi beslutat att ställa in årsmötet den 15 april. Årsmötet kommer att äga rum vid ett senare tillfälle.
Med hälsningar
Staffan Karlsson
Med anledning av utvecklingen av corona-situationen har vi beslutat att ställa in årsmötet den 15 april. Årsmötet kommer att äga rum vid ett senare tillfälle.
Med hälsningar
Staffan Karlsson
Meddelandets bärare är en trähäst och skall utläsas ”Hälsningar från Ystad”. Adressaten finns skriven på en adresslapp tillverkad av papper men jag tycker att föremålet trots det platsar i samlingen. Portot är 25 öre vilket var inrikes brevporto mellan 51.06.01-57.05.31.
”En släng av sleven”, nej men en bärare av en hälsning kan det bli. Portot är 1.30 kr. vilket vid tiden var brevportot i första viktklassen, portot gällde från 78.02.01 till 80.06.15. Slevens längd är nog skälet till att försändelsen inte kunde skickas som ett brevkort.
”Man tager vad man haver” för att använda ett talesätt som tillskrives Cajsa Warg. Hur som helst så tog avsändaren som kallar sig ”Moody” en femkronorssedel och frankerade sedeln med ett 90 öres frimärke. Eftersom det handlar om en jul- och nyårshälsning räckte det med trycksaksporto. Detta var rätt porto för en trycksak i första viktklassen från 78.02.01 till 80.06.15. Min kunskap är för dålig för att kunna bedöma om det var lagligt att klistra frimärken på sedlar och/eller skriva meddelanden på desamma, en kul försändelse blev det i alla fall.
Nytt för månadens brev är att hela 2020 kommer att ha ett tema. Det är Kjell Nilson som visar 12 objekt ur sin samling ”Försändelser med annorlunda bärare”. Såhär presenterar Kjell året:
Vi som samlar posthistoria har ju ofta ett antal samlingsområden. Ett av mina områden är: ”Försändelser med annorlunda bärare”. Dagens kommunikation är för det mesta elektroniskt. Tidigare var bäraren av vår skrivna kommunikation till stor del tillverkat av papper, antingen i form av ett brevkuvert eller ett brevkort. Till det senare räknar jag även trycksaker. Men kommunikation kan även förekomma på andra material såväl som att den kan ske på papper som inte är i form av brevkuvert eller brevkort. Det förekommer att man ser barken från björk (näver) använt till att tillverka både brevkort och brevkuvert. I början av förra seklet var det inte så ovanligt att bäraren av ett meddelande var en från en flaska avtvättad punchetikett. Här kommer under året att komma några exempel på annorlunda bärare från min samling.
Våren program för SSPD Syd finns här.
Månadens brev avslutar året med en historiskt intressant försändelse. Brevkortet är stämplad Revingehed 14.1 1919 och skickat av en krigsfånge. Krigsfångar hade rätt att skicka försändelser portofritt.
Den 6.1.19 anlände cirka 1000 fransmän och 200 italienare från krigsfångeläger i Tyskland via Trelleborg till I25/Revingehed. Den 18.1.19 fortsatte repatrieringen via Malmö – Köpenhamn.
Hektograf var en teknik för att mångfaldiga handskriven text. Hektograferade meddelanden fick skickas som trycksaker under förutsättning att ”minst 20 sinsemellan fullt lika exemplar” framställdes. Kravet var att försändelserna lämnades in i kassa så att posten hade möjlighet att kontrollera den saken.
Den 1 september var det 80 år sedan andra världskriget bröt ut. Månadens brev är skickat från England till Sverige dagen för krigsutbrottet. En intressant detalj är att den brittiska censuren redan var igång på krigets första dag.
Ett brevkort skickat från Sverige till Eritrea under första världskriget. Alla stämplar är på plats, inklusive censur i Bologna i Italien och censur i Eritrea. (Texten på kortet är på svenska så det skulle vara väldigt intressant att veta hur censorerna hanterade det.) Kortet är ett av flera kända ur en korrespondens till en pastor Rodén vid Evangeliska fosterlandsstiftelsens (EFS) mission i Eritrea. De första missionärerna sändes dit redan 1865.