Nu känns det som ”Man tager vad man haver” igen, på adressidan har avsändaren skrivit TRYCKSAK, frankerat och skrivit adressatens namn och adress. Trycksaksportot var 5 öre från 20.07.01 till 48.03.31. Framsidan är en T/R biljett i 3:e klass mellan Lund C och Malmö C.

Meddelandets bärare är en trähäst och skall utläsas ”Hälsningar från Ystad”. Adressaten finns skriven på en adresslapp tillverkad av papper men jag tycker att föremålet trots det platsar i samlingen. Portot är 25 öre vilket var inrikes brevporto mellan 51.06.01-57.05.31.

”En släng av sleven”, nej men en bärare av en hälsning kan det bli. Portot är 1.30 kr. vilket vid tiden var brevportot i första viktklassen, portot gällde från 78.02.01 till 80.06.15. Slevens längd är nog skälet till att försändelsen inte kunde skickas som ett brevkort.

”Man tager vad man haver” för att använda ett talesätt som tillskrives Cajsa Warg. Hur som helst så tog avsändaren som kallar sig ”Moody” en femkronorssedel och frankerade sedeln med ett 90 öres frimärke. Eftersom det handlar om en jul- och nyårshälsning räckte det med trycksaksporto. Detta var rätt porto för en trycksak i första viktklassen från 78.02.01 till 80.06.15. Min kunskap är för dålig för att kunna bedöma om det var lagligt att klistra frimärken på sedlar och/eller skriva meddelanden på desamma, en kul försändelse blev det i alla fall.

Månadens brev avslutar året med en historiskt intressant försändelse. Brevkortet är stämplad Revingehed 14.1 1919 och skickat av en krigsfånge. Krigsfångar hade rätt att skicka försändelser portofritt.

Den 6.1.19 anlände cirka 1000 fransmän och 200 italienare från krigsfångeläger i Tyskland via Trelleborg till I25/Revingehed. Den 18.1.19 fortsatte repatrieringen via Malmö – Köpenhamn.

Hektograf var en teknik för att mångfaldiga handskriven text. Hektograferade meddelanden fick skickas som trycksaker under förutsättning att ”minst 20 sinsemellan fullt lika exemplar” framställdes. Kravet var att försändelserna lämnades in i kassa så att posten hade möjlighet att kontrollera den saken.

Månadens brev är ett vykort från år 1903, frankerat med 5 öres inrikesporto och skickat till fröken Hulda Sjödahl i Kalmar. Därifrån är det eftersänt till fru Hulda Dahlin i Göteborg. Om man letar i tidningar från tiden kan man konstatera att fröken Sjödahl från Kalmar hade gift sig med en herr Dahlin och flyttat till Göteborg. Så uppstår den filosofiska och ekonomiska frågan: Är kortet eftersänt till samma adressat (vilket man kunde göra utan att betala extra porto) eller till en ny adressat (vilket krävde nytt porto)? Den som eftersände kortet frankerade med ett nytt 5-öresmärke för att inte riskera att Hulda fick betala lösen för att få sitt kort!

Den 1 september var det 80 år sedan andra världskriget bröt ut. Månadens brev är skickat från England till Sverige dagen för krigsutbrottet. En intressant detalj är att den brittiska censuren redan var igång på krigets första dag.

Ett brevkort skickat från Sverige till Eritrea under första världskriget. Alla stämplar är på plats, inklusive censur i Bologna i Italien och censur i Eritrea. (Texten på kortet är på svenska så det skulle vara väldigt intressant att veta hur censorerna hanterade det.) Kortet är ett av flera kända ur en korrespondens till en pastor Rodén vid Evangeliska fosterlandsstiftelsens (EFS) mission i Eritrea. De första missionärerna sändes dit redan 1865.

Brevkort fick skickas som trycksaker, under förutsättning att den tryckta texten brefkort annullerades och ersattes av svenskans trycksaker eller franskans imprimé för internationella försändelser. På det här brevkortet har avsändaren varit kreativ och satt frimärkena över texten brefkort och skrivit dit det tyska Drucksache, vilket posten har accepterat. Språkkunskaper är bra för en posthistoriker att ha.