Ett brev till ”Gullgumman” Åsa Moberg sänt från Stockholm den 9 november 1981. Transitstämplat på baksidan Falun 10 november 1981. ”Gullgumman” Åsa Moberg var ju känd eller kanske i vissa kretsar ökänd journalist, författare och översättare. Hon är väl mest känd för sitt engagemang och arbete för Folkkampanjen mot kärnkraft. Under 1970- och 1980-talen var Moberg en känd vänsterprofil, men framhöll inför valet 2006 att hon skulle rösta borgligt, främst på grund av åldringsvården.

Brevet var inte frankerat med något frimärke, utan den okände avsändaren, har ritat en kvadrat med tänder. I kvadraten står ”Porto betalt” och under det ritade märket står ”av Gud”. Brevet blev lösenbelagt eftersom brevet saknade frankering. Brevet var adresserad till: ”Nord-väst Dalarna”. Avsändaren visste uppenbarligen inte var Åsa Moberg bodde. Någon inom Posten har skrivit 782 00 Malung? på kuvertet, denna anteckning blev överstruken och med samma stil skrevs 780 64 Lima. Jag tror att när brevet nådde postkontoret i Falun, försökte någon där finna ut var Åsa Moberg bodde, chansade direkt med Malung men ändrade sig därefter till Lima. På postkontoret i Lima klistrade man avin MEDDELANDE Lösenbelagd försändelse Bl. 2102.08 (feb 76) på brevet och delade därefter ut brevet. Normalt skulle mottagaren betala det angivna lösenbeloppet genom att förse avin med frimärken motsvarande lösenbeloppet.

Avin saknar frankering. Kanske var brevet från någon som ogillade Åsa Mobergs anti-kärnkraftsengagemang? Så varför skulle Åsa Moberg betala lösen på ett brev hon inte önskade. Det kan förstås finnas fler förklaringar.

Men lite intressant är det ju med brev som detta.

Månadens brev är skickat i juni 1908 till upptäcktsresanden Sven Hedin under en av hans expeditioner i Centralasien. Hedin var då i Tibet där han bland annat utforskade bergskedjan Transhimalaya och floderna Brahmaputras och Indus källflöden. Tibet var förbjudet område för européer så Hedin reste tidvis förklädd till tibetansk tjänare. När brevet sändes hade han inte kunnat meddela sig med omvärlden sedan december 1907, och i svensk press spekulerades om att han hade omkommit. Först i mitten av september återkom Hedin efter en mängd strapatser till den brittiske vicekungens sommarhuvudstad Simla i norra Indien. Då bör detta brev ha legat och väntat på honom.

Brevet ingår i Per Gustafsons samling Svensk postal historia 1892-1912. Läs gärna mer om Sven Hedins resor och korrespondens i Jan Billgrens uppsats i Postryttaren 59/2009.

Varför kan ett inrikes brev från 1994 vara intressant? För er som inte knäcker gåtan, så finns lösningen under bilden.

Tvångsmedel i vissa brottmål

Brev från GÖTEBORG den 18.10.94 till spionen STIG BERGLING på kriminalvårdsanstalten Hall/SÖDERTÄLJE. Försändelsen har öppnats för kontroll och förslutits med en tejpbit i överkanten samt kontrolldatum ”94 10 19” och en signatur.

Dagen efter att allmänna säkerhetstjänsten avveckades dvs. den 1.7.46 övertogs dess uppgifter av ”Statspolisens tredje avd”. Den 21.3.52 antog riksdagen en ny tvångsmedelslag. Denna lag var tidsbegränsad, men har förlängts med ett år i taget ända sedan tillkomsten. Förutom dessa bestämmelser om postkontroll finns ytterligare ett antal lagar som tillåter granskning av brev. T. ex. ”Behandling av häktade och anhållna ” (1976) samt ”Lag om kriminalvård i anstalt” (1974).

Källa: Texten kommer från det utställningsexponat i vilket brevet sitter.

 

Våren 1917 var det hungerkravaller i Sverige. Även om vi inte hade dragits in i kriget så var försörjningsläget mycket ansträngt. Livsmedel ransonerades. Människor gick hungriga!

Månadens brev är ett adresskort till ett inrikes paket skickat för exakt hundra år sedan från Brödbyrån i Norrköping till kommunalnämndens ordförande i Kuddby på Vikbolandet. Som innehåll anges brödkort, alltså ransoneringskort för bröd. Paketet är assurerat för 500 kr – mycket pengar då – för att säkerställa att det värdefulla innehållet inte skulle komma bort i posthanteringen.

Månadens brev är något så ovanligt som en postanvisning med välgörenhetsmärke. Den är stämplad i Grängesberg 17/12 1904, vilket troligen är utgivningsdagen för välgörenhetsmärket. Adressat är Nationalföreningen mot tuberkulos som också var den förening som fick vinsten från försäljningen av välgörenhetsmärken. Märkena såldes på posten och detta är Nationalföreningens första märke. Märket behövde inte stämplas, men postfunktionär kunde göra detta ”därest sådant kan ske utan hinder för posttjänsten”. Alla stämplar är tydliga och rättvända. Vissa objekt har helt enkelt allt!

Referens: Citatet kommer från Postens cirkulär LX/1904, vilket är det cirkulär som kungör utgivandet av välgörenhetsmärkena.

Kort för tryckt meddelande. Formatet är som för ett brevkort, men av kortets rubrik så förstår man att det är en trycksak. Portot för en lokal trycksak var 3 öre från 1 juli 1919 och det gällde till 30 juni 1920 då det höjdes till 5 öre. En vacker trycksak, men inte ovanlig förrän man tittar lite noggrannare på maskinstämpel. Trycksaken är avstämplat STOCKHOLM 16 RÖDBODT den 7.2.2012, det kan väl inte vara möjligt? Nej, jag ser nog fel det skall vara -7.2.20 12-1 em. På framsidan finns en tryckt inbjudan till ett sammanträde i STOCKHOLMS FILATELIST⸗SÄLLSKAP. En kul liten försändelse.

I sitt exponat Posthistoria för vykortssamlare uppmuntrar Per Gustafson vykortssamlare att titta på adressidan och studera posthistoria. Det är lika intressant för posthistoriker att vända på brevkort och titta på motivet. Den här månaden presenterar vi ett påskkort från kampen för kvinnlig rösträtt. Kortet är troligen från början av 1910-talet. Kortet är skickat från en man till en kvinna – utan någon kommentar om motivet. Idag är det faktiskt svårt att avgöra om motivet och dikten är satir eller inte. Titta, läs och avgör själv! Glad påsk!

Vid årsskiftet 1884/85 sänktes det inrikes brevportot i Sverige från 12 till 10 öre – det lägsta nominella portot i den svenska postens historia. Tioöresportot kom att bestå ända till slutet av första världskriget. Den 1 juni 1918 blev brevportot återigen 12 öre. Samma dag som portot höjdes fick fröken Elsa i Växjö ett brev från Väckelsång. Men avsändaren hade inte noterat portohöjningen utan frankerat med det gamla portot. En blyertsnotering talar om att brevet aviserats den 2 juni, och Elsa fick sedan betala 4 öre i lösen, dubbla det saknade portot, för att få sitt brev.

Månadens brev är frankerat med 5 öre lokalt brevporto. Det är stämplat i Stockholm 21/11 1907 och skickat till Arkitekten Herr Jakob J:son Gate, Blockhusudden, Djurgården., Stockholm. Brevet har återställt till avsändaren ”såsom varande ofullständigt frankerat” med en hänvisning till Allmänna Poststadgan. På baksidan finns en stämpel från Stockholm 2. Ank. 22/10 1907.

En möjlig förklaring till varför brevet har återställts är att Blockhusudden låg utanför det område till vilket lokalporto gällde. Är det rätt förklaring? Eller finns det någon annan anledning?

Det allra första månadens brev är ett rekommenderat tjänstebrevkort. Försändelsetypen är inte alltför ovanlig, i alla fall inte för små tjänstefrimärken. Mera intressant är att studera vad som föranledde dåtidens statsförvaltning att rekommendera brevkort. Här ser vi ett meddelande om Jämtlands fältjägarregemente har antagit ett anbud på morötter och vitkål.