Felaktiga eller svårbegripliga frankeringar var temat för SSPD:s marsmöte på Postmuseum. Det var fritt fram för deltagarna att visa och berätta. Vi fick bland annat se ett mystiskt lösbrev, ett antal eftersända lokalbrev med olika lösenbelopp, urklippta värdestämplar från helsaker använda som frankering och ett par överfrankerade rekbrev (ett exempel nedan).

Inrikes rekbrev som avsändaren frankerat med 35 öre. Posten tyckte att det räckte med 25 öre, och markerade med blåkrita att 10 öre inte behövdes för att betala portot. Några veckor innan brevet sändes hade gränsen för första viktklassen höjts från 15 till 20 gram. Gissningsvis låg brevets vikt i detta intervall och avsändaren har frankerat för andra viktklassen enligt den tidigare viktgränsen. Från Per Gustafsons samling Svensk postal historia 1892-1912.

”Brev mellan Danmark och Sverige i Öresundsregionen 1848–1869” var ämnet för SSPD:s februarimöte på Postmuseum i Stockholm. Peter Wittsten var på besök från Danmark och berättade om de tre postkonventionerna som ingåtts under perioden – åren 1848, 1852 och 1865. Vi fick en lärorik genomgång av posttaxornas utveckling, med särskild tonvikt på de olika närporton som under större delen av perioden gällde mellan vissa svenska och danska kuststäder. Peter visade en mängd intressanta brev som gav upphov till flera spännande diskussioner.

Ett vackert brev i andra viktklassen från Malmö till Köpenhamn i juli 1865 med närporto på 36 öre. Enda kända brevet med dubbelt närporto från perioden.

Paket med knorr stod på programmet vid årets första SSPD-möte i Stockholm. Många medlemmar hade hörsammat uppmaningen att ta med sig roliga paketavier – och i ett fall ett helt paketomslag! Porton och avgifter var ett givet ämne. Vi fick se flera exempel på sällsynta paketporton och olika tilläggstjänster, liksom lösen och tilläggsfrankering för eftersända paket. Paket med militär anknytning och postvägar och postkontroll av utrikes paket i krigstid var andra spännande teman. Flera avier gav upphov till frågor och diskussion. Innebörden av stämpeln ”Varmvagn” och portoberäkningen för ett paket till Schweiz med drygt 44 kg guldmynt får bli ämnen för fortsatt forskning.

Inrikes paket eftersänt fem gånger, varje gång lösenbelagt med ett nytt paketporto.

Decembermötet hölls tillsammans med Sveriges Militärpostsällskap och ägnades åt posthistoria från första världskriget. Vi inledde med en visning av Postmuseums mycket sevärda utställning Transit, som behandlar postutväxlingen via Karungi/Haparanda och Torneå. Som neutralt land blev Sverige transitland för väldiga mängder post som inte kunde passera krigförande länder och frontlinjer. Därefter visade Staffan Karlsson, Jan-Ove Brandt och Jan-Olov Edling postala objekt som passerat Tornedalen. Vi fick också se annan transitpost liksom post till och från olika krigsfångeläger.

Adresskort för assurerat paket som gått från Sverige via Karungi-Torneå till Ryssland 1915. Därefter retur och lösen.

Temat för SSPD:s oktobermöte var Lennart Ivarssons utställningssamling ”Svensk postal dokumentation 1595-1855”. Samlingen säljs på Göta Frimärkens auktion i november och eftermiddagen började med en auktionsvisning. Därefter blev det bildvisning och föredrag av Richard Bodin om några av Lennarts posthistoriska pärlor. Vi fick bland annat se tidiga kurirbrev, olika stämpeltyper, postala blanketter och dokumentation av olika former av posthantering.

Karterat brev sänt med allmänna posten från Göteborg till Stockholm år 1636 – det svenska postverkets födelseår!

Stämpelpapper och stämpelmärken var temat för höstens första möte på Postmuseum. Lars Liwendahl gav en mycket kunnig och intresseväckande exposé, som började med en kungörelse från år 1660 om införande av stämpelpapper och slutade när användningen av stämpelmärken upphörde, år 1992. Stämpelpapper och -märken användes för att betala olika administrativa avgifter och finns i en mängd olika valörer och utföranden. I Sverige är de ganska okända bland filatelister och posthistoriker, men i många andra länder är det ett populärt samlingsområde. Lars drog flera spännande paralleller mellan stämpelpapper / stämpelmärken och helsaker / frimärken. Han påpekade också att det är ett område där mycket är sällsynt och mycket är outforskat.

Ett vackert och mycket sällsynt stämpelmärke i valören 2 riksdaler från 1845. Några fler smakprov ur Lars Liwendahls samling finns här.

Sällskapet höll sitt årsmöte den 19 april. Vi kunde se tillbaka på ett år med möten och posthistoriska föredrag i både Stockholm och Malmö, fina utställningsresultat för många medlemmar och ett uppskattat nummer av Aktuellt om Posthistoria. Staffan Karlsson valdes till ordförande ännu ett år; övriga styrelseval framgår här.

Efter årsmötet var temat falskt och manipulerat material. Peter Lorentzon visade förfalskade brev och frimärken med handritade eller ifyllda stämplar. Staffan Karlsson visade efterstämplade, orderstämplade och på andra sätt manipulerade militärpostobjekt.

Förfalskat s.k. ”Steinbergbrev” i 1:a viktklassen med 3+17+20=40 öre från Göteborg till Tyskland 25/7 1868. Frimärkena hör ej ursprungligen till brevet och stämplarna är ritade. (Postmuseum)

SSPD:s marsmöte på Postmuseum var en fortsättning av förra månadens workshop på temat Var hittar jag mina posthistoriska källor? Giselher Naglitsch gav en presentation med utgångspunkt i hans utställningssamling Posten och postvägar i Uppland. Var hittar man information om hembygdens postanstalter, om postvägar och postbefordran, och om regler och avgifter för olika posttjänster och försändelser?

Giselher gick igenom vad man kan finna i postens cirkulär och visade exempel från den dokumentsamling som Postmusei Vänner gjort tillgänglig. Samlingen innehåller över 26000 sidor ur det postala trycket och finns att köpa som ett usb-minne. Posthandböcker, taxor, postal statistik och inte minst postkartor är också viktiga kunskapskällor.

Några andra handböcker/uppslagsböcker som Giselher särskilt rekommenderar är:
– Yngve Nylander: Sveriges fasta postanstalter genom tiderna.
– Theodor Holm: Sveriges allmänna postväsen.
– Paul Gerhard Heurgren: Register över innehållet i svenska postala förordningar och skrivelser.

Från Giselher Naglitschs exponat Posten och postvägar i Uppland.

SSPD:s februarimöte på Postmuseum var en workshop, arrangerad tillsammans med Hembygdsfilatelisterna, på temat Var hittar jag mina posthistoriska källor?

• Anders Bock från Hembygdsfilatelisterna resonerade och spekulerade om ett återtaget brev från Trosa 1847. Hur kan man få veta vem som skickade det, vad det kan ha innehållit, och varför det återtogs?
• Valter Skenhall från SSPD tog avstamp i sin utställningssamling Sverige – tjänsteförsändelser 1920-1990 och berättade vilka postala källor han använt för att studera tjänsteposten under denna period.
• Staffan Karlsson, SSPD, visade några intressanta brev från Storbritannien till Sverige under andra världskriget. De hade gått olika vägar beroende på skiftande krigsförhållanden, och Staffan redogjorde för vilka källor som kan ge sådan information.

Därefter vidtog allmän diskussion om olika källor, skrifter och arkiv för den posthistoriskt intresserade. Vi tackar Hembygdsfilatelisterna för ett trevligt samarrangemang!

Moderna tjänsteförsändelser kan berätta mycket intressant posthistoria – om man har rätt kunskaper. Ett expressbrev med flygpost till Frankrike från Valter Skenhalls presentation.

Vid SSPD:s januarimöte på Postmuseum i Stockholm berättade Jan-Olov Edling om ovanliga försändelseslag och företeelser som hanterats av posten:

• Inskeppningsavier (Avis d’embarquement) – en tilläggstjänst för utrikes paket som innebar att avsändaren fick information om när och med vilket fartyg paketet fraktats.
• Sjömansinvisningar – en form av postanvisningar från sjömän i fjärran land, som förmedlades av svenska konsulat.
• Hemforslingsavgift – en tilläggstjänst för paket som ibland dokumenterades med stämplar på adresskortet.
• Smörtillstånd – ett särskilt tillstånd som krävdes för att få skicka smör med posten i samband med första världskrigets ransonering. Även detta dokumenterades med stämplar på paketadresskortet.