Posthistoriska Dagen 2017

Lördagen den 25 november
Postmuseum, lokal ”Brevlådan” (Filmsalen)

Program
12.00: Välkomsthälsning av ordförande Staffan Karlsson som sedan presenterar föredragshållarna Per Gustavsson från Finland och Mats Ingers.
12.05: Per Gustavsson berättar om ”Första allmänna postvägen Stockholm-Riga”.
Första delen: avsnittet Stockholm-Narva 1638.
13.00: Andra delen: avsnittet Stockholm-Riga 1639.
13.45: Kaffepaus.
14.15: Mats Ingers håller föredrag om ”1862 års lokalbrevbäringsreform och omorganisationen av ”brevbäreriet” i Stockholm”.
Ca 15.15: Byte och försäljning av postala objekt.
16.00: Postmuseum stänger.
16.30: Middag för SSPD:s medlemmar med anhöriga och inbjudna gäster på restaurang Treskillingen i Postmuseum. Anmälan till middagen senast måndagen den 19 november till klubbmästaren, enligt information via e-post och medlemsblad.

Programmet fram till kl. 16.00 är öppet för alla intresserade. Mycket välkomna!


Frimurare tycks ha satt sina spår även i posthistorien! Mats Ingers berättar vidare om detta i sitt föredrag om Lokalpostkontoret / Brevbärarexpeditionen i Stockholm under åren kring 1860.

Månadens brev – november 2017

MEDDELANDE Lösenbelagd försändelse, är en avi som posten använde för att effektivisera hanteringen av försändelser som hade frankerats med för lite porto. Samtidigt kan man ju anse att hanteringen även förenklade för mottagaren. Mottagaren fick sitt brev utan fördröjning och betalade lösenbeloppet efter mottagandet av sin försändelse genom att frankera avin med lösenbeloppet och sända in det till angivet postkontor.

Men vad gör man om det saknas frimärken för 10 öre? Man tejpar på en svensk tio öring!

SSPD-möte 18 oktober

Temat för SSPD:s oktobermöte var Lennart Ivarssons utställningssamling ”Svensk postal dokumentation 1595-1855”. Samlingen säljs på Göta Frimärkens auktion i november och eftermiddagen började med en auktionsvisning. Därefter blev det bildvisning och föredrag av Richard Bodin om några av Lennarts posthistoriska pärlor. Vi fick bland annat se tidiga kurirbrev, olika stämpeltyper, postala blanketter och dokumentation av olika former av posthantering.


Karterat brev sänt med allmänna posten från Göteborg till Stockholm år 1636 – det svenska postverkets födelseår!

Månadens brev – oktober 2017

Ett brev till ”Gullgumman” Åsa Moberg sänt från Stockholm den 9 november 1981. Transitstämplat på baksidan Falun 10 november 1981. ”Gullgumman” Åsa Moberg var ju känd eller kanske i vissa kretsar ökänd journalist, författare och översättare. Hon är väl mest känd för sitt engagemang och arbete för Folkkampanjen mot kärnkraft. Under 1970- och 1980-talen var Moberg en känd vänsterprofil, men framhöll inför valet 2006 att hon skulle rösta borgligt, främst på grund av åldringsvården.

Brevet var inte frankerat med något frimärke, utan den okände avsändaren, har ritat en kvadrat med tänder. I kvadraten står ”Porto betalt” och under det ritade märket står ”av Gud”. Brevet blev lösenbelagt eftersom brevet saknade frankering. Brevet var adresserad till: ”Nord-väst Dalarna”. Avsändaren visste uppenbarligen inte var Åsa Moberg bodde. Någon inom Posten har skrivit 782 00 Malung? på kuvertet, denna anteckning blev överstruken och med samma stil skrevs 780 64 Lima. Jag tror att när brevet nådde postkontoret i Falun, försökte någon där finna ut var Åsa Moberg bodde, chansade direkt med Malung men ändrade sig därefter till Lima. På postkontoret i Lima klistrade man avin MEDDELANDE Lösenbelagd försändelse Bl. 2102.08 (feb 76) på brevet och delade därefter ut brevet. Normalt skulle mottagaren betala det angivna lösenbeloppet genom att förse avin med frimärken motsvarande lösenbeloppet.

Avin saknar frankering. Kanske var brevet från någon som ogillade Åsa Mobergs anti-kärnkraftsengagemang? Så varför skulle Åsa Moberg betala lösen på ett brev hon inte önskade. Det kan förstås finnas fler förklaringar.

Men lite intressant är det ju med brev som detta.

SSPD-möte 20 september

Stämpelpapper och stämpelmärken var temat för höstens första möte på Postmuseum. Lars Liwendahl gav en mycket kunnig och intresseväckande exposé, som började med en kungörelse från år 1660 om införande av stämpelpapper och slutade när användningen av stämpelmärken upphörde, år 1992. Stämpelpapper och -märken användes för att betala olika administrativa avgifter och finns i en mängd olika valörer och utföranden. I Sverige är de ganska okända bland filatelister och posthistoriker, men i många andra länder är det ett populärt samlingsområde. Lars drog flera spännande paralleller mellan stämpelpapper / stämpelmärken och helsaker / frimärken. Han påpekade också att det är ett område där mycket är sällsynt och mycket är outforskat.


Ett vackert och mycket sällsynt stämpelmärke i valören 2 riksdaler från 1845. Några fler smakprov ur Lars Liwendahls samling finns här.

Månadens brev – september 2017

Månadens brev är skickat i juni 1908 till upptäcktsresanden Sven Hedin under en av hans expeditioner i Centralasien. Hedin var då i Tibet där han bland annat utforskade bergskedjan Transhimalaya och floderna Brahmaputras och Indus källflöden. Tibet var förbjudet område för européer så Hedin reste tidvis förklädd till tibetansk tjänare. När brevet sändes hade han inte kunnat meddela sig med omvärlden sedan december 1907, och i svensk press spekulerades om att han hade omkommit. Först i mitten av september återkom Hedin efter en mängd strapatser till den brittiske vicekungens sommarhuvudstad Simla i norra Indien. Då bör detta brev ha legat och väntat på honom.


Brevet ingår i Per Gustafsons samling Svensk postal historia 1892-1912. Läs gärna mer om Sven Hedins resor och korrespondens i Jan Billgrens uppsats i Postryttaren 59/2009.

Månadens brev – augusti 2017

Varför kan ett inrikes brev från 1994 vara intressant? För er som inte knäcker gåtan, så finns lösningen under bilden.

Tvångsmedel i vissa brottmål

Brev från GÖTEBORG den 18.10.94 till spionen STIG BERGLING på kriminalvårdsanstalten Hall/SÖDERTÄLJE. Försändelsen har öppnats för kontroll och förslutits med en tejpbit i överkanten samt kontrolldatum ”94 10 19” och en signatur.

Dagen efter att allmänna säkerhetstjänsten avveckades dvs. den 1.7.46 övertogs dess uppgifter av ”Statspolisens tredje avd”. Den 21.3.52 antog riksdagen en ny tvångsmedelslag. Denna lag var tidsbegränsad, men har förlängts med ett år i taget ända sedan tillkomsten. Förutom dessa bestämmelser om postkontroll finns ytterligare ett antal lagar som tillåter granskning av brev. T. ex. ”Behandling av häktade och anhållna ” (1976) samt ”Lag om kriminalvård i anstalt” (1974).

Källa: Texten kommer från det utställningsexponat i vilket brevet sitter.

 

Månadens brev – juli 2017

Våren 1917 var det hungerkravaller i Sverige. Även om vi inte hade dragits in i kriget så var försörjningsläget mycket ansträngt. Livsmedel ransonerades. Människor gick hungriga!

Månadens brev är ett adresskort till ett inrikes paket skickat för exakt hundra år sedan från Brödbyrån i Norrköping till kommunalnämndens ordförande i Kuddby på Vikbolandet. Som innehåll anges brödkort, alltså ransoneringskort för bröd. Paketet är assurerat för 500 kr – mycket pengar då – för att säkerställa att det värdefulla innehållet inte skulle komma bort i posthanteringen.

Månadens brev – juni 2017

Månadens brev är något så ovanligt som en postanvisning med välgörenhetsmärke. Den är stämplad i Grängesberg 17/12 1904, vilket troligen är utgivningsdagen för välgörenhetsmärket. Adressat är Nationalföreningen mot tuberkulos som också var den förening som fick vinsten från försäljningen av välgörenhetsmärken. Märkena såldes på posten och detta är Nationalföreningens första märke. Märket behövde inte stämplas, men postfunktionär kunde göra detta ”därest sådant kan ske utan hinder för posttjänsten”. Alla stämplar är tydliga och rättvända. Vissa objekt har helt enkelt allt!

Referens: Citatet kommer från Postens cirkulär LX/1904, vilket är det cirkulär som kungör utgivandet av välgörenhetsmärkena.

Galakonsert

Efter att utställningen stängde för dagen så bjöds intresserade filatelister på en galakonsert i stora konsertsalen i Tampere Hall. Lokalen var i sig en upplevelse!

Konserten inleddes med Trio Sonorous och finstämd musik på Finlands nationalinstrument kantele. Finland när det är som allra mest finskt! Nästa punkt på programmet var ungdomskören Sympaatti under ledning av Emmi Kleemola. Publiken bjöds på en stunds körmusik av mycket hög klass. Två moderna kompositioner av Annika Fuhrmann stack ut och gav kören möjlighet att briljera med allt sitt kunnande. Konserten avslutades med Pirkanmaa symfoniska blåsorkester. De inledde med en Fanfar och koral och Pertti Pekkanen, ett spektakulärt stycke med trumpetare utplacerade i lokalen. En stunds väl sammansatt blåsmusik avslutades med en marsch av Jean Sibelius.

Efter konserten delade Åländska posten, som också sponsrade konserten, ut ett förstadagsbrev till alla besökare.