SSPD-möte 4 december – lösenpost

Vid årets sista SSPD-möte i Stockholm berättade Arne O. Olsson om svenska försändelser till utlandet som lösenbelagts, från 1870-talet fram till 1940-talet. Vi fick se ofrankerade eller underfrankerade brev, brevkort och trycksaker från Sverige till andra länder som mottagarna hade fått lösa ut. Lösenförsändelser är ofta dekorativa, med lösenstämplar, anteckningar och ibland lösenfrimärken. Dessutom krävs kunskap om portosatser och lösenregler för att förklara olika lösenbelopp. Ett stort tack till Arne för en trevlig och lärorik presentation!

Avslutningsvis önskade SSPD:s ordförande Gunnar Lithén medlemmar och samlarvänner en GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR. Väl mött igen vårsäsongen 2025!

Ett underfrankerat vykort från Jönköping till New York år 1902 har först fått en svensk T-stämpel (den internationella beteckningen för lösenpost) och en notering att det saknades porto motsvarande 6¼ franska centimes. I USA motsvarade lösenbeloppet, dubbelt felande porto, 3 cents i amerikansk valuta, och ett lösenmärke i denna valör har satts på kortet. Men mottagaren vägrade betala lösen, så kortet gick i retur till Jönköping. En sista svensk lösenanteckning visar att avsändaren fick betala 10 öre i lösen för att få tillbaka sitt kort.

Q&A: Postage due for forwarded parcel

Question

Why was the rate 75 öre when this parcel was forwarded?

Answer

The German rate for international parcels up to 5 kg was 160 pf, and the rate is (of course) paid with German stamps. When a parcel was forwarded, new rate was required. The Swedish parcel rate for parcels that weighted 3-5 kg was 75 öre in 1915, so the postage due and the payment with 75 öre in Swedish stamps seems to be correct (although explicit information about the weight cannot be seen on the card).

A funny detail is the content: marzipan. The parcel arrived in Stockholm a few days before Christmas, but did not reach the addressee in Östersund until 30th December. Hopefully she survived Christmas without marzipan and had a happy new year.

SSPD-möte 20 november – Stockholms Stadspost

På vårt novembermöte i Stockholm berättade Leif Bergman om Stockholms Stadspost. Företaget startade i december 1887 och konkurrerade med Postverket om lokalpost i Stockholm. Brev och brevkort befordrades för 4 öre, vilket var 1 öre mindre än Postverkets taxa. Stockholms Stadspost var ett av flera privata lokalpostföretag som var verksamma i slutet av 1880-talet. Men i oktober 1889 fick Postverket monopol på befordran av slutna brev och brevkort i Sverige. Då upphörde också AB Stockholms Stadsposts verksamhet. Leif visade en mängd intressanta och ovanliga försändelser, dokument och annat material om stadsposten. Titta gärna på hans utställningssamling om Lokalpost och annan alternativ postbefordran, där ram 2 handlar om Stockholms Stadspost!

En lokalpostraritet ur Leif Bergmans samling: Brevet har delats ut med expressbud och portot var 19 öre – 4 öre brevporto och 15 öre expressavgift.

Inställda möten i SSPD Syd

Lokalen i vilken vi har möten i Lund ska renoveras med kort varsel och därav måste vi tyvärr ställa in de två sista mötena för året, 12:e och 26:e november. Mer information om möten i Syd finns här.

Fråga & svar: Brevkort med lösen

Fråga

Varför blev detta brevkort till Tyskland lösenbelagt?

Svar

Svaret på frågan finns i postens cirkulär nr XXVIII från 1901. Där påpekas att utrikes brevkort till andra länder än Norge och Danmark ska har texten Carte postale, alltså ”brevkort” på franska. Detta var en skärpning då man tidigare tillåtit svensk eller fransk text på utrikes brevkort. Regeln i cirkuläret skulle tillämpas fr.o.m. den 1 augusti.

Posten på båten mellan Trelleborg och Sassnitz tycks ha tagit denna regeländring på största allvar och började belägga brevkort med enbart svensk text, som kortet ovan, med lösen. Snart kom dock negativa reaktioner från utländska postförvaltningar. Adressaterna blev sura över att behöva betala lösen och klagade! Svenska posten backade snart och redan i Cirkulärbihang A nr 40 från 29 augusti meddelandes att man återgick till tidigare regler.

Vill man läsa mer om denna korta och märkliga posthistoriska episod så rekommenderas artikeln ”Hur får ett brevkort se ut? Postala regler 1887-1907” i AoP nr 13.

Militärpostal Tidskrift – MPT 96

Militärpostal Tidskrift (MPT) nr 96 finns nu tillgänglig här. Formatet är PDF. För att få rimlig storlek på filerna är tidskriften uppdelad i en PDF-fil per artikel och upplösningen är 150 dpi, tillräckligt för att läsa men det kan blir lite grynigt vid utskrift. Trevlig läsning!

Posthistoriska dagen 2024

Årets posthistoriska dag i Stockholm har avhållits på Mäster Olofsgården i Gamla stan. Efter en stunds försäljning och social samvaro fick vi ta del av tre intressanta föredrag av Peter Wittsten, Lars Liwendahl och Staffan Smedberg. En traditionsenlig middag på restaurang S:ta Clara avslutade dagen. Stort tack till föredragshållarna och övriga deltagare för en lyckad dag!

SSPD-möte 18 september – Lösbrev och lösväskor

Vid höstens första möte på ABF-huset i Stockholm berättade Giselher Naglitsch om lösbrev och lösväskor, och visade en mängd intressanta exempel från sin posthistoriska samling. Lösbrev hämtades upp eller delades ut (eller både och) av postiljon på vägen mellan två postanstalter och befordrades därför inte i den vanliga låsta postväskan. Lösbrev nämns redan i Post-Bådhen från 1636, som var startpunkten för det svenska postverket. Så småningom kom också regler för separata postväskor, så kallade lösväskor, för leverans av post till adressater på landsbygden. Post som gått med sådana lösväskor kan ibland identifieras genom ”dubbla” adresser, både den aktuella postanstalten och den slutliga adressorten.

Brevet från Stockholm adresserat till Tibble postgård är ett mycket tidigt lösbrev, med en stämpel som daterar brevet till perioden 1752–1770. Adresseringen Tibble postgård visar att det skulle lämnas av på den första postgården västerut från Stockholm. Tillägget ”och Aspvik” indikerar att avsändaren visste att adressaten hade en postväska från Stockholm.

Värmländsk ångbåtspost på utställningen i Karlstad

Vid utställningen Karlstad 2024 kommer SSPD:s ordförande Gunnar Lithén att göra en presentation på temat värmländsk ångbåtspost. Den äger rum lördag 31 augusti kl. 11–12 på stora scenen (vid kortsidan av utställningshallen). Presentationen är ett samarrangemang av SSPD, Hembygdsfilatelisterna och Bältespännarna. Alla är välkomna!

Ångfartyget ”Selma Lagerlöf”, som trafikerade Frykensjöarna i början av 1900-talet, hade en postexpedition ombord – Ångbåts PXP No 49. På fartyget användes dessutom en daterad sidostämpel med fartygets namn, som är populär bland samlare.

Nytt projekt: Dirigeringsstämplar

Det är med stor glädje och stolthet som SSPD kan presentera ett nytt projekt: Dirigeringsstämplar. Information om projektet finns här på projektets hemsida. För den som söker en viss stämpel är det enklast att titta i innehållsförteckningen. En sammanställning av samtliga SSPD-projekt finns här.

En stor eloge till Gunnar Zetterman, Leif Ruud och Göran Heijtz för ett stycke posthistorisk forskning av hög klass.