Författararkiv: pg

SSPD-möte 4 december

Årets sista möte på Postmuseum var ett samarrangemang med Sveriges Militärpostsällskap (SMPS). Richard Bodin, som för dagen representerade militärpostsällskapet, talade om post från Karl XII:s krig i början av 1700-talet. Ett spännande föredrag som blandade postal och militär historia. Därefter berättade Giselher Naglitsch, SSPD, om Karl XII:s postreformer på hemmaplan. Det handlade bland annat om höjda posttaxor och om 1718 års mindre lyckade reform.

Avslutningsvis önskade SSPD:s ordförande Staffan Karlsson medlemmar och samlarvänner en God Jul och ett Gott Nytt År!

Kurirbrev från generalmajor Georg Johan Maydell till fältmarskalk Erik Dahlberg i Riga, daterat 10 maj 1700. Svenska Livland hade anfallits av saxiska trupper. Riga var under belägring och Maydell ledde en svensk armé som försökte undsätta staden. Från Richard Bodins presentation.

Posthistoriska dagen 2019

Lördagen den 23 november
Postmuseum, ”Brevlådan” (Filmsalen)

Program
12.00 Staffan Karlsson, ordförande SSPD: Välkomsthälsning och presentation av föredragshållarna.
12.05 Giselher Naglitsch: Lösbrev och postväskor – hur adresserades de?
13.00 Gunnar Dahlstrand: Svenska aerogram.
13.45 Kaffepaus.
14.15 Stefan Heijtz: Svenska sydpolsexpeditionen 1901-1903.
16.00 Postmuseum stänger.
c:a 16.30 Middag på Restaurang S:ta Clara i Gamla stan för medlemmar med anhöriga och gäster. Anmälan till middagen senast den 18 november till klubbmästaren.

Programmet på Postmuseum är öppet för alla intresserade. Mycket välkomna!

Brev till Otto Nordenskjöld, ledare för den svenska sydpolsexpeditionen 1901-1903. Sänt från Stockholm till expeditionsfartyget Antarctic, Port Stanley, Falklandsöarna, år 1902. På posthistoriska dagen berättar Stefan Heijtz om expeditionen. Hans samling finns också att se på utställningssajten Netex.

SSPD-möte 9 oktober

Östhammars posthistoria var ämnet för vårt oktobermöte på Postmuseum. Bo Eriksson visade och berättade om sitt exponat ”Posthistoria från Östhammars kommun 1736-1952”, som han efter över 30 års samlande visade upp för första gången på utställningen Ienecopia tidigare i år. Tonvikten låg på stämplar – från fasta postanstalter, lantbrevbäring, järnvägspost och ångbåtslinjer. Vi fick se en mängd vackra och sällsynta stämplar, och inte minst många fina försändelser – ibland med innehåll eller bakgrundshistorier med lokal anknytning.

Hela Bo Erikssons fina exponat finns att se på utställningssajten Netex.

Månadens brev – oktober 2019

Månadens brev är ett vykort från år 1903, frankerat med 5 öres inrikesporto och skickat till fröken Hulda Sjödahl i Kalmar. Därifrån är det eftersänt till fru Hulda Dahlin i Göteborg. Om man letar i tidningar från tiden kan man konstatera att fröken Sjödahl från Kalmar hade gift sig med en herr Dahlin och flyttat till Göteborg. Så uppstår den filosofiska och ekonomiska frågan: Är kortet eftersänt till samma adressat (vilket man kunde göra utan att betala extra porto) eller till en ny adressat (vilket krävde nytt porto)? Den som eftersände kortet frankerade med ett nytt 5-öresmärke för att inte riskera att Hulda fick betala lösen för att få sitt kort!

SSPD-möte 11 september

Vid höstens första möte på Postmuseum berättade Giselher Naglitsch om ”postfilateli” från perioden 1975-2000. Utgångspunkten var de postkassamaskiner (PKM) som började tas i bruk år 1975. Många posttjänster kunde då kvitteras i PKM istället för med frimärken – därav beteckningen postfilateli.

Giselher gick igenom olika tjänster som kvitterades i postkassamaskiner, och hur dessa kan dokumenteras i en posthistorisk samling. Förutom de gula PKM-kvittona kan man finna olika postala dokument med PKM-kvitteringar. PKM-koden innehåller ett nummer för det postkontor där maskinen användes, så PKM-kvittenser går även att använda i hembygdssamlingar.

Adresskort för inrikes ilpaket. Portot är delvis betalt med frimärken, delvis kvitterat i postkassamaskin (lodrätt till höger på adresskortet). Från Giselhers utställningssamling, som finns att se på Netex.se.

Posthistoriska forskningspärlor

I samband med utställningen Stockholmia 2019 höll SSPD en presentation av ”Posthistoriska forskningspärlor”, som beskrev några viktiga källor för posthistorisk forskning och dokumentation – Postmuseums kartor, 1692 års posttaxor, Kersti och Bertil Larssons cirkulärsamling, Postlägenheter till utlandet och Posthistorisk handbok 1920–1994. I ett fyrsidigt specialnummer av Posthistoriska Notiser finns information om hur man når dessa källor.

Årsmöte 2019

SSPD höll sitt årsmöte på Postmuseum den 10 april 2019. Staffan Karlsson omvaldes till ordförande för ännu ett år.

Vid årsmötet delade sällskapets sekreterare, Giselher Naglitsch, ut en skrift med titeln Rydboholms postväska till alla närvarande. Skriften är en ”handout” inför utställningen Stockholmia 2019, där postväskan ställs ut tillsammans med Gustaf Douglas samling av klassisk svensk filateli. Giselher har författat skriften, som sätter in postväskan i sitt historiska och postala sammanhang.

Som avslutning höll Arne O. Olsson ett föredrag om 24 öre lösen. Detta udda lösenbelopp är vanligt på försändelser från utlandet till Sverige i början av 1900-talet, och efter att ha lyssnat på Arnes föredrag vet vi varför.

Brevet från Nya Zeeland till Sverige år 1913 är frankerat med inrikes brevporto (1 penny) istället för utrikes brevporto (2½ pence). En lösenstämpel från Nya Zeeland anger ett lösenbelopp motsvarande 30 franska centimes (dubbelt felande porto). I Sverige motsvarade detta 24 öre.

Månadens brev – april 2019

Månadens brev är en postanvisning på 1 krona, skickad från Järvsö till Örebro i september 1904. 10-öresportot för inrikes postanvisningar på högst 5 kronor hade införts bara några veckor tidigare, den 1 augusti. En annan posthistorisk poäng är själva blanketten. Enligt reglerna fick bara postens blanketter användas för postanvisningar, men här har posten accepterat en privattillverkad blankett. Text och layout är desamma som på postens blanketter, men typsnittet skiljer sig. Dessutom är mottagaren, Behrns Skoaffär i Örebro, liksom beloppet 1 krona förtryckt. Sålde man så många skor för 1 krona paret att det lönade sig att trycka upp egna postanvisningar? Eller vad gällde annars betalningen? Om någon vet så kontakta gärna info@sspd.se!

SSPD-möte 13 mars

Över 300 olika poststämplar har hittills upptäckts på svenska skilling banco-märken under deras normala användningsperiod 1855-1858. Det, och mycket mer, fick vi lära oss när Göran Persson höll föredrag vid SSPD:s marsmöte på Postmuseum. Göran visade en mängd exempel från sin skilling banco-samling, med tonvikt på ovanliga och posthistoriskt intressanta stämplar. Dessutom fick vi, genom stämplarna, spännande inblickar i hur postverksamhet och arbetet vid postkontoren fungerade vid tiden för frimärkenas införande i Sverige.

Vi fick bland annat se exempel på olika svenska normalstämplar, färgade stämplar, stämplar som inte var avsedda för makulering, utländska stämplar och handskrivna makuleringar.

SSPD-möte 13 februari

Post med förhinder och olycksdrabbad post var temat för SSPD:s februarimöte på Postmuseum. Flera deltagare hade med sig spännande och ibland dramatiskt material. Vi fick bl.a. se dokumentation av fartygsolyckor och ishinder, post som stoppats eller försenats av krigshändelser, stulen och rånad post, kraschad raketpost, och som avslutning ett fint brev från en postmästare som bad om ursäkt för ”vandaliserade” julklappspaket.

Brev från en postsäck som stals vid postkontoret i Hietaniemi 1896, stämplat ”Tillhört den i Hietaniemi d. 8/10 stulna posten”. Tjuven avslöjades och det mesta av posten återfanns. Brevet ingår i Leif Ruuds samling Swedish interrupted mail 1667-1975.