Nu är höstens mötesprogram i Stockholm inbokat. Vi träffas för tre medlemsmöten på ABF-huset, med föredrag av Arne O. Olsson, Göran Heijtz, Giselher Naglitsch och Leif Bergman. Den posthistoriska dagen äger rum på Postmuseum, och består av en visning av muséets nya basutställning, föredrag av Ulf Hålenius, Daniel Wallman och Lars Ekberg, samt middag på Restaurang S:ta Clara. Dessförinnan önskar vi medlemmar och samlarvänner en fin sommar!
Den posthistoriska dagen inleds med en guidad visning av muséets nya basutställning POST (foto: Postmuseum)
SSPD höll sitt årsmöte på ABF-huset och via Skype den 16 april. Gunnar Lithén omvaldes som ordförande för ännu ett år. Ny i styrelsen är Mikael Carlsson som ersätter Mats Ingers. Övriga i styrelsen omvaldes.
Efter årsmötesförhandlingarna höll Jan-Olov Edling ett föredrag om postala transportrestriktioner i norra Sverige i samband med första världskriget. Det förekom dels utförselförbud för vissa varor till Finland, dels införselförbud av sådana varor till ett antal orter nära den finska gränsen, för att undvika smuggling vidare till Finland. Vissa undantag fanns, bland annat post till statsanställda och ”oförtullat reexportgods”. Vi fick se flera sällsynta avier och stämplar, och de flesta av oss lärde oss något nytt.
Paketadresskort till Pello nära den finska gränsen, som fått den sällsynta stämpeln ”Öppnat kontrollstationen i Haparanda” i samband med kontroll av att paketet inte innehöll några otillåtna varor.
Årets posthistoriska vårträff i Göteborg erbjöd som vanligt auktionsvisning, litteraturförsäljning och fyra föredrag i posthistorisk toppklass. Denna gång höll vi till i Majornakyrkan vid Chapmans torg. Ett stort tack till alla inblandade – föredragshållare, medarrangörer, övriga medverkande och åhörare! Posthistoria 2025 i Göteborg arrangerades av SSPD i samarbete med SFF Göteborg, Göta Frimärken och Nordisk Filateli. Dessutom medverkade Sveriges Filatelistförbund och Postmusei Vänner med bokbord.
Lars Liwendahl förbereder dagens första föredrag om ”Att samla historia”.
Under och efter andra världskriget tillämpades valutakontroll för vissa försändelser mellan Sverige och utlandet. På vårt marsmöte i Stockholm visade och berättade Staffan Karlsson om sådana försändelser. Vi fick veta vilka regler som gällde, hur posten hanterades och hur olika pappersoblater, lacksigill, förslutningsremsor, etiketter, stämplar och anteckningar kan vittna om valutakontrollen. I första hand sköttes valutakontrollen på det lokala postkontoret, men om posten visade sig innehålla pengar eller frimärken (!) kunde även Säkerhetstjänsten och Valutakontoret bli inblandade. I SSPD:s föreningsutställning på Netex visar Staffan också ett trevligt enramsexponat om den svenska valutakontrollen.
Rekbrev från Göteborg till Basel i Schweiz 1942, frankerat med 50 öre (utrikes brevporto 30 öre + rekavgift 20 öre). Utrikes rek och ass fick endast avlämnas oförslutna över disk. Om försändelsen innehöll värdehandlingar skulle den förseglas med både avsändaren och postkontorets lacksigill. Denna försändelse har postkontorets sigill ”Göteborg 2” samt avsändarens fyra mindre sigill ”RD”. Säkerhetstjänsten och Valutakontoret har öppnat, granskat och godkänt innehållet och därefter återförslutit kuvertet med en banderoll med texten ”Granskad enligt Kungl. Maj:ts förordnande” samt två lacksigill ”KTR / EXP / 1”. Baksidan har en violett stämpel med samma text som förslutningsbanderollen.
År 1896 startade grosshandlaren William Olsson ”Lundsbergs privatskola för gossar” utanför Kristinehamn, inspirerad av de engelska internatskolorna. På vårt månadsmöte i Stockholm berättade Leif Ruud om skolans historia och om posten till och från Lundsberg. Till att börja med gick posten via postanstalten i Nässundet. 1915 fick Lundsberg en egen poststation, som 1918 namnändrades till Lundsbergs skola. Postgången var omfattande. Husmor såg till att eleverna skrev hem till föräldrarna en gång i veckan, och eleverna fick förstås också en hel del post hemifrån. Bland annat har många paketadresskort till Lundsberg bevarats.
Paketadresskort från år 1917 till William Olsson, grundare av Lundsbergs skola. Portot var 90 öre för vikt upp till 5 kg och 40 öre per ytterligare kilo, totalt 1 krona 30 öre för vikt 5½ kg.
På årets första medlemsmöte i Stockholm berättade Gunnar Lithén om svensk basarpost, med underrubriken ”Social gemenskap och kärleksrelationer i början av förra seklet”. Basarer i syfte att samla in pengar till lokal föreningsverksamhet eller andra välgörande ändamål var ett populärt folknöje i början av 1900-talet. Ett vanligt inslag var ”postkontor” där besökarna kunde skicka vykort med hälsningar till varandra, ibland en form av diskret flörtande. Hälsningarna befordrades inom basaren av utklädda ”brevbärare”. Det lär också ha förekommit att meddelandena lästes upp högt. Basarpostkontoren hade ofta egna stämplar och ibland även egna frimärken. Gunnar visade en mängd ovanliga och roliga exempel på basarkort, basarstämplar och basarmärken.
Som extranummer visade Giselher Naglitsch ett mycket tidigt rekommenderat brev, postgånget år 1722.
Ett basarpostkontor någonstans i Sverige, troligen tidigt 1900-tal.
Vårens mötesprogram i Stockholm är klart. Vi ses på ABF-huset i lokal Ystad, två trappor upp. Det blir fyra möten med föredrag, som även sänds via Skype. Föredragshållare är Gunnar Lithén, Leif Ruud, Staffan Karlsson och Jan-Olov Edling. Läs mer på vår mötessida!
Why is there a 20 öre Lösen label in this parcel card?
Answer
The Lösen 20 öre is for payment of the customs handling fee. This fee was paid to the postal service for handling of the actual customs fee. In this case, the custom fee (the Swedish stamp tull translates to customs) was 38 öre.
A similar object is found here. The link points to one of our published projects, and the description is in Swedish.