Månadens paket – maj 2021

Adresskort för postpaket från Nälden 22.3.78 till Arlöv, eftersänt till Malmö. Ankom Arlöv 25.3.78, eftersänt 28.03.78 till Malmö, ankomst Malmö Ban 30.3.78, utlämnat Malmö 21 den 31.03.78. Porto för 9 kg var 22 kr, kvitterat med 2 kr på framsidan och 20 på baksidan. 

Eftersändning kostade lika mycket som det ursprungliga paketet. Lösen 22,00 kvitterat med KPM-kontrolltryck, vertikalt till höger. P-nr 1621 = Malmö 21, som utrustades med PostKassaMaskiner (PKM) den 1/6 1977. Men den var redan betald med mottagarens frankeringsmaskin, på baksidan av kortet. Transaktionen krävde korrigering: raden ströks med bläck och signerades av två postfunktionärer.

Mötesdatum hösten 2021

Följande mötesdatum gäller för hösten 2021: 15/9, 20/10 och 15/12. Posthistoriska dagen är planerad till lördagen den 20/11. Det är i skrivande stund oklart om vi kommer att kunna hålla fysiska möten under hösten. Information kommer så fort vi vet.

Uppdaterade stadgar

Uppdaterade stadgar efter beslut på årsmötet finns tillgängliga här. (Under dagen den 24 april har fel version av stadgarna länkats. Detta är nu rättat.)

SSPD-möte 21 april

Två punkter stod på programmet vid vårens sista digitala möte – årsmötesrapport och föredrag. Årsmötet har hållits via epost och vanlig post. Nyvald ordförande i sällskapet är Gunnar Lithén. Gunnar tackade vår avgående ordförande, Staffan Karlsson, för ett gott arbete. Dessutom avtackades SSPD:s mångårige klubbmästare, Jan-Olov Edling.

Rikard Azelius stod för kvällens föredrag: ”Betalda ofrankerade brev till, från och via Malmö till 1866”. Under tidig frimärkstid kunde portot betalas på tre sätt: av avsändaren med frimärken, av avsändaren kontant, eller av mottagaren. Inledningsvis var portot för utrikes brev från Sverige detsamma oavsett betalningssätt. Postverket föredrog att betalda brev frankerades med frimärken, men på postkontoret i Malmö tycks det ha varit vanligt med kontant betalning. Man skaffade till och med en särskild FRANCO-stämpel för att markera att ofrankerade brev var betalda. Rikard har just börjat utforska detta område, och lovade att skriva en rad i kommande nummer av Posthistoriska Notiser om vad han vet och vad han skulle vilja veta.

Betalt brev till Skottland i första viktklassen från Malmö där det avstämplats den 2 december 1863. Portot på 90 öre (2/4 1863-1/10 1865) har betalats kontant på postkontoret i Malmö. Där slogs stämpeln FRANCO – en lokal stämpel som bara användes i Malmö. Den vanliga Franco-stämpeln i ram, som användes i hela landet, kom först 1865.

Nytt om korsband

Projektet Posthistorisk handbok 1920-1994 har utökats med ett avsnitt om korsband. Nu är det möjligt att nörda ner sig i trycksaker, affärshandlingar, varuprov, masskorsband och en massa andra ovanliga typer av försändelser där undertecknad misstänker att det finns fler portosatser än bevarade försändelser. Resultatet finns här.

I samband med framtagandet av det nya avsnittet har projektet även fått en ny grafisk profil. Det var även nödvändigt att byta plattform eftersom det var praktiskt omöjligt att fortsätta att arbeta med den gamla. Förutom avsnittet om korsband så är avsnitten om fonopost (ett kort avsnitt) express (ett lite längre avsnitt) migrerade från den gamla plattformen till den nya plattformen för att testa hur den fungerar. För övriga avsnitt finns länkar till de gamla sidorna.

Ett stort tack till Kjell Nilson för att han gör informationen tillgänglig för alla som är intresserade av svensk posthistoria.

Månadens paket – april 2021

Ofrankerat paket till Norge. Eftersänt och lösenbelagt för hela beloppet. Adresskort till utrikes obetalt paket till Poste Restante Stören i Norge 4,5 kg/130 öre. Avsänt från Kiruna 18.3.1914 med noteringen ”ej betalt”, dirigerat via Storlien och Trondheim 23.3.1914. Eftersänt till Brunflo i Sverige via Storlien och ankomst Brunflo 27.4.1914. Paketet kvitterat och lösen erlagts med 280 öre 28.4.1914. Svensk dirigeringsetikett Storlien, blankett nr 217 k på utvägen och norsk stämpel Storlien på återvägen.

Viktporto till Norge 120 öre över 1,5 kg upp t.o.m. 5 kg (1.10.1896-31.8.1917). Avgift för obetalt paket till Norge 10 öre. Det var tillåtet att skicka obetalda paket till Norge (1881-31.12.1919). Avgift för eftersändning till Sverige 130 öre. Innefattande viktporto 120 öre och tilläggsavgift 10 öre för eftersändning. Avgift för tullbehandling 20 öre. Avgiften togs ut även om paketet innehöll tullfri vara. Totalt 280 öre.

SSPD-möte 17 mars

På vårt digitala marsmöte höll Mats Bergwall föredrag om de posthistoriskt intressanta åren 1920-1921, med fokus på de tidiga bandmärkena och deras användning. På grund av dåliga statsfinanser efter kriget, och delvis nya portobestämmelser från Världspostkongressen i Madrid, gjorde svenska postverket flera portohöjningar under denna period. Mats visade en mängd sällsynta och intressanta försändelser, ofta med korta portoperioder. Tonvikten låg på singelfrankeringar, men vi fick också se djupdykningar om luftpost, värdepost och udda utlandsporton.

Assurerat brev till Österrike i december 1920. Portot på 78 öre består av 30 öre för brev i andra viktklassen, 20 öre i fast rekavgift och 28 öre i rörlig assuransavgift. Portokombinationen var möjlig under ett drygt halvår, från juli 1920 till januari 1921. Frankeringen innehåller bl.a. en korrekt användning av 3 öre lilla riksvapnet som gavs ut 1920.

Månadens paket – mars 2021

Inrikes paket Öckerö 92-08-17 till Västerås, vikt 1 kg. Portot 48,00 kr har betalats kontant. Kvitterat i nedre högra hörnet med PKM-kontrollskrift på självhäftande etikett. (PKM = elektronisk PostKassaMaskin)

Dokument: PAKETSATS 13 med inlämningskvitto, Bl 20 10.23 S (mar 86), även kallad ADRESSKORTSSATS Inrikes paket. Satsen, som innehöll inlämningskvitto och avi, var avsedd att fästas på försändelsen. Omslaget, del 1, som visas här, var adresslapp. 

Hantering: Avsändaren hade fäst adressatsen på försändelsen. Då satsen inte kunde sättas i PKM-skrivaren, skrevs PKM-kontrollskriften på en neutral etikett som sattes på adresslappen. 

Paketet var förberett att sändas som porto betalt, vilket makulerades med bläckkryss. 

Här finns även nummeretikettens båda delar. Den lilla borde ha fästs på inlämningskvittot, om den alls använts. Den var överflödig, då kortsatsen hade förtryckt nummer.

SSPD-möte 17 februari

Posthistoria från en motivsamlares perspektiv – det var temat för SSPD:s digitala februarimöte. Sten-Anders Smeds, välkänd filatelist och ordförande för Svenska Motivsamlare SMS, berättade och visade material från sin samling ”Uppsala är bäst”. Vi fick se en mängd exempel på hur posthistoriskt intressant material – frankeringar, stämplar, etiketter och anteckningar – kunde användas som delar av den tematiska berättelsen i ett motivexponat. Inte minst tjänsteförsändelser är ofta användbara, eftersom de kan illustrera intressanta avsändare med tjänstebrevsrätt.

På detta fribrev från år 1836 kan avsändaren, landshövdingen i Uppsala, identifieras genom ett sigill på baksidan.