På vårt oktobermöte berättade Olov Fägremo om Post-Oskar – Oskar Teodor Olofsson – som tjänstgjorde som ”gående lantbrevbärare” från 1918 till 1935. Han förde post till Norge, först från Ängesdal (söder om Tärnaby) till Skalmodal och från 1920 från Ängesdal till Grensvoll på andra sidan gränsen. Uppdraget innebar en tur fram och åter per vecka, sträckan mätte 65 km och turen tog tre dagar i varje riktning. Under sommarhalvåret tog han sig fram till fots och med båt, på vintrarna var det skidor som gällde. Historien hade ett tragiskt slut – hösten 1935 drunknade Post-Oskar då hans båt under en av hans postturer kantrade på Nedre Vapstsjön.

På höstens första möte i Stockholm berättade Kaj Lindqvist om den kartläggning av svenska figurstämplar som han arbetar med tillsammans med Jan-Olov Edling och Kjell Nilson. Figurstämplarna användes av allt att döma av brevbärare, och Kaj identifierade tre huvudsakliga användningsområden: 1) frankerade försändelser där man missat att stämpla frimärkena på postkontoret, och brevbäraren därför såg till att märkena blev makulerade när han delade ut posten, 2) lösenpost som delades ut av brevbärare, som då makulerade de frimärken som betalade lösenavgiften, och 3) frankerad lokalpost som lämnades till brevbärare för utdelning på samma brevbäringstur. De flesta figurstämplarna har använts på Östermalm i Stockholm, men det förekommer stämplar från andra delar av Stockholm och även från andra orter.

För närvarande baseras kartläggningen på 195 försändelser och över 1000 lösa frimärken med figurstämplar. Totalt har Kaj och hans kollegor identifierat 99 olika stämplar som de kategoriserat och gett en preliminär numrering. Så småningom hoppas de kunna publicera sin kartläggning, men innan dess vill de gärna komplettera med ytterligare material. Har du försändelser eller frimärken med figurstämplar? Maila i så fall bilder (högupplösta, och både fram- och baksida om det gäller försändelser) till kajlindqvist@hotmail.com! Kaj är också mycket intresserad av information om hur och av vem/vilka figurstämplarna tillverkades och användes.

Nu är höstens mötesdagar på ABF-huset i Stockholm inbokade. Vi ordnar också ett studiebesök på Postmuseums magasin i Tumba den 12 september, som kräver föranmälan. Mer information om höstens program finns här.

SSPD höll sitt årsmöte på ABF-huset och via Skype den 20 april 2022. Gunnar Lithén omvaldes som ordförande. Giselher Naglitsch och Lars Wester lämnade styrelsen och ersattes av Rikard Azelius och Richard Bodin. Vår tidigare ordförande under många år, Staffan Karlsson, utsågs till hedersmedlem i sällskapet.

Efter årsmötesförhandlingarna presenterade Giselher Naglitsch sin nya bok, Sigtunabygdens posthistoria från mitten av 1600-talet till nutid, från Mårten Litz i Tullstugan till Paulina på Coop. I boken summerar Giselher många års posthistorisk forskning och dokumentation. Hans arbete har tidigare resulterat i en prisbelönt utställningssamling och åtskilliga artiklar i SSPD:s publikationer Aktuellt om Posthistoria och Posthistoriska Notiser. Boken vänder sig till både posthistoriker och hembygdsintresserade. Alla som deltog i det fysiska årsmötet fick ett exemplar av boken som gåva.

År 1914 hölls Baltiska utställningen Malmö. Det var en stor konstindustri- och hantverksutställning med representation från Sverige, Danmark, Tyskland och Ryssland. Utställningen hade ett eget postkontor, och på SSPD:s marsmöte berättade Hans Uno Hansson om posthanteringen på utställningen. Under utställningsperioden hanterades 600 000 avgående och 110 000 ankommande försändelser. Samlare kan hitta flera olika stämplar och postala etiketter från det tillfälliga postkontoret, och därtill brevmärken, icke-postala sidostämplar från utställare och en mängd olika vykort. Dessutom fick vi se ett exempel på ”servitörpost” från utställningens restaurang! Vi tackar Hans Uno för ett trevligt föredrag, och tipsar gärna om hans fina utställningssamling med vykort från Baltiska utställningen.

På vårt februarimöte berättade Ingvar Norelius om ”Posten kring Nora Bergslags Järnväg och dess föregångare”. Den första järnvägen i området togs i drift redan 1856 och sedan tillkom flera privata järnvägar, främst för att transportera malm, kol och järn. År 1905 slogs några av dessa järnvägsbolag samman till Nora Bergslags Järnväg.

En mängd postanstalter öppnade utmed järnvägarna. Ingvar visade stämplar från dessa postanstalter, järnvägspoststämplar som användes i området och försändelser som befordrats med de aktuella järnvägarna. Därtill flera trevliga vykort som gav tidsbilder av gruvdrift, hyttor och järnvägstrafik. Vi tackar Ingvar för ett fint och lärorikt föredrag!

Mötet var det första i vår nya möteslokal på ABF-huset i Stockholm, och via Skype deltog också flera medlemmar som inte kunde vara på plats. Tekniken fungerade bra och vi hoppas att fler medlemmar ansluter på detta sätt till kommande möten!