SSPD-möte 11 september

Vid höstens första möte på Postmuseum berättade Giselher Naglitsch om ”postfilateli” från perioden 1975-2000. Utgångspunkten var de postkassamaskiner (PKM) som började tas i bruk år 1975. Många posttjänster kunde då kvitteras i PKM istället för med frimärken – därav beteckningen postfilateli.

Giselher gick igenom olika tjänster som kvitterades i postkassamaskiner, och hur dessa kan dokumenteras i en posthistorisk samling. Förutom de gula PKM-kvittona kan man finna olika postala dokument med PKM-kvitteringar. PKM-koden innehåller ett nummer för det postkontor där maskinen användes, så PKM-kvittenser går även att använda i hembygdssamlingar.

Adresskort för inrikes ilpaket. Portot är delvis betalt med frimärken, delvis kvitterat i postkassamaskin (lodrätt till höger på adresskortet). Från Giselhers utställningssamling, som finns att se på Netex.se.

Månadens brev – september 2019

Den 1 september var det 80 år sedan andra världskriget bröt ut. Månadens brev är skickat från England till Sverige dagen för krigsutbrottet. En intressant detalj är att den brittiska censuren redan var igång på krigets första dag.

Månadens brev – augusti 2019

Ett brevkort skickat från Sverige till Eritrea under första världskriget. Alla stämplar är på plats, inklusive censur i Bologna i Italien och censur i Eritrea. (Texten på kortet är på svenska så det skulle vara väldigt intressant att veta hur censorerna hanterade det.) Kortet är ett av flera kända ur en korrespondens till en pastor Rodén vid Evangeliska fosterlandsstiftelsens (EFS) mission i Eritrea. De första missionärerna sändes dit redan 1865.

Månadens brev – juli 2019

Brevkort fick skickas som trycksaker, under förutsättning att den tryckta texten brefkort annullerades och ersattes av svenskans trycksaker eller franskans imprimé för internationella försändelser. På det här brevkortet har avsändaren varit kreativ och satt frimärkena över texten brefkort och skrivit dit det tyska Drucksache, vilket posten har accepterat. Språkkunskaper är bra för en posthistoriker att ha.

Trelleborgsmedaljen

Trelleborgs Filatelist Sällskap utlyser en ny filatelistisk litteraturpristävling, den elfte i ordningen sedan starten 1986. Vinnaren belönas med Trelleborgsmedaljen i gediget silver, en av Sällskapet instiftad utmärkelse för att uppmuntra och stimulera filatelistisk forskning och författarskap i de nordiska länderna. Medaljen delas ut vart fjärde år.

2018 års Trelleborgsmedalj gick till danska filatelisten Ib Krarup Rasmussen för sitt verk “Dansk pakkepost til udlandet”. Boken är ett resultat av många års forskning och idog samlande. Ett särskilt hedersomnämnande och en mindre medalj tilldelas Richard Bodin för boken ”Swedish armed forces & military volunteers”. En bok som visar, med hjälp av posthistoriska objekt, de krig där svenskar har medverkat från 1500-talet och framåt till modern tid.

Alla författare av filatelistisk litteratur i de nordiska länderna har rätt att delta i tävlingen. Ämnesvalet är fritt och kan gälla vilket som helst område inom filatelin. Enda restriktionen är att verket inte får ha publicerats tidigare än när den senaste medaljutdelning ägde rum, det vill säga år 2018.

Anmälningstiden går ut den 31 oktober 2021, men bidragen mottages löpande. Vinnaren presenteras under 2022. Tävlingsbidrag skickas till; Trelleborgs Filatelist Sällskap, Fredrik Ydell Kalkstensvägen 11 A, SE-21632 Malmö, Sverige. ( fredrik.ydell@gfk.com )

Månadens brev – juni 2019

Månades brev är närmast posthistoria i realtid. Postnord har hittat ett underfrankerat brev där avsändarens namn och adress fanns skrivet på kuvertet. Istället för att belägga försändelsen med lösen skickades denna eftertaxering till avsändaren. Det är fortfarande lite ordning på Postnord!

Det finns en liten historia bakom den här eftertaxeringen. Avsändaren hanterade utlämningen av exponat i samband med Stockholmia 2019. En samlarkollega glömde sitt diplom och försvann snabbt hemåt. Diplomet skickades tillsammans med Palmarés med Postnord – otillräckligt frankerat.

Posthistoriska forskningspärlor

I samband med utställningen Stockholmia 2019 höll SSPD en presentation av ”Posthistoriska forskningspärlor”, som beskrev några viktiga källor för posthistorisk forskning och dokumentation – Postmuseums kartor, 1692 års posttaxor, Kersti och Bertil Larssons cirkulärsamling, Postlägenheter till utlandet och Posthistorisk handbok 1920–1994. I ett fyrsidigt specialnummer av Posthistoriska Notiser finns information om hur man når dessa källor.

Månadens brev – maj 2019

Posthistoriker älskar försändelser som har skickats fel. Brevkortet nedan är adresserat till Åland – ögruppen mellan Sverige och Finland – men har av misstag skickats till byn Åland mellan Uppsala och Heby. Misstaget har rättats, kortet har skickats till rätt Åland och stämplats i Mariehamn och slutligen i Godby (på baksidan). Trots att många postala händer har hanterat kortet så är det inte någon som har tänkt på att det är underfrankerat. Rätt porto för ett brevkort till Finland var 10 öre.

Årsmöte 2019

SSPD höll sitt årsmöte på Postmuseum den 10 april 2019. Staffan Karlsson omvaldes till ordförande för ännu ett år.

Vid årsmötet delade sällskapets sekreterare, Giselher Naglitsch, ut en skrift med titeln Rydboholms postväska till alla närvarande. Skriften är en ”handout” inför utställningen Stockholmia 2019, där postväskan ställs ut tillsammans med Gustaf Douglas samling av klassisk svensk filateli. Giselher har författat skriften, som sätter in postväskan i sitt historiska och postala sammanhang.

Som avslutning höll Arne O. Olsson ett föredrag om 24 öre lösen. Detta udda lösenbelopp är vanligt på försändelser från utlandet till Sverige i början av 1900-talet, och efter att ha lyssnat på Arnes föredrag vet vi varför.

Brevet från Nya Zeeland till Sverige år 1913 är frankerat med inrikes brevporto (1 penny) istället för utrikes brevporto (2½ pence). En lösenstämpel från Nya Zeeland anger ett lösenbelopp motsvarande 30 franska centimes (dubbelt felande porto). I Sverige motsvarade detta 24 öre.